Tony Hawk’s Pro Skater 5

Ljudet av de fyra små plasthjulens möte med den hårda betongen är en nästan kuslig hågkomst till barndomen. Skatelegendaren Tony Hawk har frontat sin egen tv-spelssvit sedan 1999 och efter ett antal olika stickspår som stuckit många fans i ögonen släpptes nyligen det femte regelrätta THPS-spelet, det första på 13 år. 

THPS5-review-4

För tio år sedan hade jag ett genuint intresse av Tony Hawks företaganden i spelvärlden men redan då hade det börjat gå utför med tokerierna. Vad som från början var en serie som mest handlade om att åka skateboard i ramper och på gator hade snabbt trappats upp till en superspetsad och helt verklighetsfrånvänd parodi på skate-livsstilen där åkandet nästan blivit sekundärt. Alla spel efter THPS4 hade för mycket onödigt innehåll och förmedlade inte på samma sätt känslan av att utmana sina förmågor som skejtare. Därför var jag långt ifrån ensam om att ha höga förhoppningar om ett nytt spel med Pro Skater-märkning. Kanske skulle vi återigen få spela ett spel som helt enkelt fokuserar på skateboardåkande med en mer välavvägd ”glimten i ögat”-humor?

THPS5_Berrics_School_Tony_Crooked

Som vanligt finns det ett galleri av kända skejtare att välja från men jag blir snabbt besviken på hur lite jag kan skräddarsy dem efter eget tycke och smak. Jag kan inte heller skapa en helt egen karaktär på ett lika behändigt sätt som jag minns att jag kunde redan 2001 i THPS3. Besvikelsen fortsätter när jag beger mig in i skejtandet. Till skillnad från många tidigare delar i serien väljer jag istället för mellan career, free Skate och multiplayer bara om jag vill spela officiella nivåer, spelarskapade nivåer eller om jag själv vill skapa en nivå. Visst är nivåskapande och internetuppkoppling något som i teorin ger oändliga omspelningsmöjligheter, men lokal multiplayer, som alltid har varit en stor behållning för Tony Hawk-spelen, är alltså helt borttaget till fördel för online-spel, något som jag personligen är väldigt ointresserad av. Dessutom lämnar onlineläget extremt mycket att önska. Även ifall skate-parken jag glider runt i är fylld av andra brädåkare som också är uppkopplade på nätet finns det inget sätt för mig att interagera med dem eller veta ifall någon är sugen på att spela med eller mot mig. Således åker jag runt de olika miljöerna omgiven av vad som närmast kan liknas vid spöken som för mig tycks sakna syfte och relevans. Allt ackompanjeras av ett soundtrack som är ganska intetsägande, inte dåligt, men intetsägande. Det går heller inte att se vilka låtar som finns med och än mindre anpassa efter vilka låtar jag själv skulle vilja höra.

2944396-thps5_vans_space_lizzie_feeble

I övrigt spelas det som en dålig blandning av THPS3s ganska små banor och THPS4s ”öppen värld”-attityd. Istället för att, som i de äldre spelen, ha en tidsfrist som största motståndare i jakten på ett antal ganska lättförståeliga mål ska jag leta upp tydliga markörer där jag kan anta olika ointressanta utmaningar. Väl framme vid en markör, förutsatt att den ens fungerar, ska jag vänta på att spelet ska ladda in mig på samma bana som jag redan befinner mig på innan jag kan ge utmaningen ett försök. Laddningsskärmarna är frekventa – de stannar aldrig särskilt länge, men kommer allt för ofta och gör att hela upplevelsen känns ganska tröttsam. Lyckligtvis är det i alla fall oftast roligt att skejta runt i de olika miljöerna och känslan i spelet är lik den som var i de klassiska spelen med sin överdrivet låga gravitation som tillåter mer extrema trick än vad som någonsin skulle vara möjligt i verkligheten. Tyvärr finns det inget innehåll som gör att jag hellre spelar detta än de första delarna i serien. Till och med grafiken känns helt utdaterad och hur ens karaktär direkt blir en lealös ragdoll vid varje fall skiner snarare av lättja än av ett försök till dålig humor.

2861304-thps5_beach_laticia_shoveit

Tony Hawk’s Pro Skater 5 kom i en tid när det faktiskt fanns en stor längtan efter ett riktigt skateboarding-spel. Både Tony Hawk- och Skate-serien har legat på hyllan allt för länge och folk vill ha mer. Det känns tyvärr som att Activision kanske inte har avsatt tillräckligt med resurser för att återskapa deras fornstora alster utan istället antagit att spelet ska sälja sig självt. Inte sällan kastas jag plötsligt ut till huvudmenyn och ibland kraschar spelet helt och hållet. Robomodo lyckas inte på någon nivå ge nytt liv åt Neversofts kassako utan mer troligt satte de den sista spiken i kistan för Tony Hawks Pro Skater. Och om så är fallet – Må den vila i frid.

Ljudet av de fyra små plasthjulens möte med den hårda betongen är en nästan kuslig hågkomst till barndomen. Skatelegendaren Tony Hawk har frontat sin egen tv-spelssvit sedan 1999 och efter ett antal olika stickspår som stuckit många fans i ögonen släpptes nyligen det femte regelrätta THPS-spelet, det första på 13 år.  För tio år sedan hade jag ett genuint intresse av Tony Hawks företaganden i spelvärlden men redan då hade det börjat gå utför med tokerierna. Vad som från början var en serie som mest handlade om att åka skateboard i ramper och på gator hade snabbt trappats upp till…

Review Overview

Betyg

40

About Gabriel Hector

Långhårig bagare från de småländska skogarna som allra helst befinner sig i den overklighet som kan intagas från soffans betryggande kuddar. Det kan röra sig om tv-spel, tv-serier, filmer eller kanske helt enkelt en påse overkligt goda chips.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.