The Canyons

the canyons 02

The Canyons är en film jag längtade efter. När författaren bakom Taxi Driver och författaren av American Psycho slår sin huvuden ihop blir man nyfiken. Och när de brinner så pass mycket för projektet att de använder sig av Kickstarter när filmindustrin sviker måste filmen vara fantastisk.

I centrum för handlingen står Christian (James Deen) som har en maktposition i Hollywood. Hans flickvän Tara (Lindsay Lohan) underkastar sig hans sexuella krav som inte sällan innebär att bjuda in fler i sängkammaren. Hon träffar fortfarande sin gamla pojkvän Ryan och kämpar för att han ska få fart på skådespelarkarriären. Christian blir svartsjuk och The Canyons blir en film med massor av sex, otrohet, svartsjuka och lite mord. Ungefär som det mesta Bret Easton Ellis har skrivit med andra ord. Skillnaden är att The Canyons inte har någon underhållande karaktär som Patrick Bateman (American Psycho) eller Victor Ward (Glamorama).

the canyons 01

Filmens främsta förtjänst är fotot. Den minimalistiska villan där mycket av handlingen utspelar sig och fint utvalda vinklar gör sig bra i det breda bildformatet. Bakom den snygga ytan finns dock inte mycket som lockar. Med undantag för några scener med Lindsay Lohan är skådespeleriet en katastrof. Jag förmodar att det skulle framstå som lite farligt och provocerande att ge en av huvudrollerna till porrskådisen James Deen; det kan knappast ha varit för hans skådespelarförmåga han anställdes. Valet var misslyckat även om han i scenen med Gus Van Sant faktiskt glimrar till något. Ellis menar att de som var kritiska mot The Canyons inte tycker om mörka filmer utan sympatiska karaktärer. Jag gillar såväl mörker som karaktärer man måste anstränga sig för att hitta försonande drag hos. Men jag gillar inte The Canyons.

the canyons 04

Om Ellis och regissören Paul Schrader (American Gigolo) vill säga någonting om filmindustrin drunknar budskapet i den gubbiga bitterheten över samtiden som dem skildrar. Det blir smått patetiskt när karaktärerna hela tiden fingrar på sina telefoner och Lindsay Lohan får säga några repliker om att gå på bio på riktigt (”inte en premiär”). Att Bret Easton Ellis har en vettig infallsvinkel på Hollywood kan man höra varje vecka i hans podcast där han samtalar med folk i branschen. I The Canyons speglas hans funderingar i bilder av stängda biografer som en påminnelse om en industri i förändring. Men karaktärerna och dramatiken kopplas aldrig ihop med Hollywoods förfall utan får stå på sina egna självcentrerade ben. Som i allt annat Ellis har skrivit handlar det om unga snygga människor med tveksam moral. De skadar utan att visa känslor och de blir skadade utan att beröras nämnvärt om det kan lyfta deras karriär. Humorn som är så viktig i Ellis skrivande lyser med sin frånvaro och det banala svartsjukedramat liknar mest någonting som hämtats ur valfri såpopera. Men med det sagt måste jag även lägga till att scenen där kvinnorna tar kommandot i sängen är rolig och sevärd.

the canyons 03

Om man vill se en film om Hollywood ska man se Robert Altmans Spelaren. Om man vill se författaren Schrader regissera någonting mer lyckat verkar det vara Rolling Thunder som ligger närmast till hands. Om man inte orkar läsa någon av Ellis böcker kan man se den lyckade filmatiseringen av hans The Rules of Attraction. Om man vill se en bra film ska man inte se The Canyons. Mina förväntningar var kanske så höga att jag inte kunde bli annat än besviken och därför såg jag om den efter en månad. Tråkigt nog hjälpte det inte filmen ett dugg.

The Canyons är en film jag längtade efter. När författaren bakom Taxi Driver och författaren av American Psycho slår sin huvuden ihop blir man nyfiken. Och när de brinner så pass mycket för projektet att de använder sig av Kickstarter när filmindustrin sviker måste filmen vara fantastisk. I centrum för handlingen står Christian (James Deen) som har en maktposition i Hollywood. Hans flickvän Tara (Lindsay Lohan) underkastar sig hans sexuella krav som inte sällan innebär att bjuda in fler i sängkammaren. Hon träffar fortfarande sin gamla pojkvän Ryan och kämpar för att han ska få fart på skådespelarkarriären. Christian blir…

Review Overview

Betyg

30

About Mattias Berg

Tittar gärna på filmer från barndomens 80-tal och äldre filmer jag missat. Föredrar drama och prettofilm framför action. Ser storfilmer och försöker förstå samtiden, men misslyckas för det mesta. Favoritregissörer: Lars von Trier, Michael Haneke, P.T. Anderson m. fl. Älskar även Star Wars.

One comment

  1. Något är knas med informationen i den där Rolling Thunder-recensionen: John Flynn regisserade och Paul Schrader skrev manus tillsammans med Heywood Gould.

    Däremot har Schrader regisserat Blue Collar, Hardcore och Mishima: A Life in Four Chapters (och American Gigolo för de som gillar Richard Gere).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.