Filmfenix Filmrecensioner och mycket mer | Vi brinner för film Ett par som flytt från inbördeskriget i Sydsudan, med massakrer och död inpräntat på näthinnan, har anlänt till England där de placerats i ett fallfärdig men rymlig kåk i väntan på asylbesked. Kusliga saker och syner börjar hemsöka dem… känns det igen? Ja, själva upplägget med hemsökta hem och knakande väggar osar inte av originalitet direkt, men det finns ett intressant migrationspolitiskt lager i denna historia.
Utsattheten är själva skräcken. Inte enbart av övernaturliga inslag utan av den nya verklighet de möter: Labyrintliknande gator. Blängande grannar. Egendomliga förhör med socialassistenter. De är och antas vara tacksamma, och måste uppvisa en skötsamhet som förutsätter ett förnekande av de hemska minnen de bär med sig.
Likt filmer som ”Get Out”, ”Us” och ”Parasit” bjuder ”His House” på en intensiv visuell uppvisning, och nyttjar redan etablerade genreknep för att ge åskådaren en snabblektion i hur utsatthet känns. Det är förstås imponerande om något. Tyvärr tappar filmen alldeles för mycket mot slutet när monsterinslagen tar överhanden – och man känner sig faktiskt lite snuvad på något som kunde bli riktigt minnesvärd, originell socialkommentars-skräck. Så kan det alltså gå – men slutbetyget är ändå fullt godkänt, tycker jag.
