Första omtitten, fler kommer följa. Regissören S. Craig Zahler – som tillsammans med Safdie Brothers definierar amerikansk films stora indiedoftande framtid – har hittills gjort tre filmer och samtliga är fullträffar.

Detta är hans senaste och är – liksom tidigare verk – ett rejält miljöombyte men tuffar på i samma, råa stil samt behåller det enorma fokuset på karaktärerna.
Två väderpiskade snutar – varav den ena rejält förbittrad – fördriver dagarna till att bruka övervåld mot skurkar, käbbla i stake out-bilen över en macka, samt gruffa över att lönen inte återspeglar deras hårda arbete. Skit lär följa, och det gör det också – helt enligt Zahler-formula. Långsamt och rått i såväl tempo som ton, men sannerligen aldrig tråkigt.
Det är något särskilt över Zahler och hur han bygger upp ett manus. En story. Om hur han vänder på förväntningarna på en viss genre. Hur han är lekfull men samtidigt djupt disciplinerad i sitt filmspråk. Bisarr humor, en känsla för karaktärer och ett djup ihoprört med en satans massa ond bråd död. En kombination som verkligen inte borde lyckas, men det gör den. Varje gång.
Längtar verkligen till nästa film karln hasplar ur sig. ”Anchovies!”