Hunkige hunkhunken Liam Hemsworth (Thors lillebror!) kör på med bred Texas-dialekt och pumpat förtroende för att skapa sig en karriär i att deala droger i den sjaskiga amerikanska Södern.

Kyle, som Hemsworths karaktär heter, teamar ihop med sin raka motsvarighet – en ettrig filur som snarare för tankarna till något Jabba the Hut skulle värpt ur sig – porträtterad av Clark Duke (som även regi-debuterar). De jobbar tillsammans för en mytomspunnen gangsterboss de aldrig ens sett och är nyfikna på att lurka reda på vem det är. Om han finns…
Som vanligt med dessa typer av skurkfilmer så går det aldrig som man tänkt sig, och blodigt elände följer såklart deras väg (men en hel del dråpligheter också). En indie off-beat neo-noir som lyckas på ett härligt innovativt sätt introducera sina karaktärer och plot. Oväntade saker sker, och det är ju najs! Alla skådisar tillåts dessutom leva ut sina redneck-böjelser ordentligt – komplett med fula skjortor och allt – och det är stundtals riktigt underhållande.
Ingen fullträff på något sätt, men klart en film som kan passa mer eller mindre perfekt, om man är i rätt sinnesstämning. Fotot kanske var lite väl distraherande psykedeliskt, men musiken var mycket bra! Jag fann en ny grupp, The Flaming Lips, som åkte rätt in i mina Spotify-spellistor. Bara en sån sak.