How I Met Your Mother

Jag har haft svårt att hänga med i TV-serier. Jag vill gärna ha koll och om jag missar en episod tappar jag ofta intresset. Att inhandla serien i en boxutgåva är givetvis ett alternativ, men ett annat är att se serien på en streamad tjänst. Jag har sett den första säsongen av den amerikanska relationskomediserien How I Met Your Mother via Netflix.

How I Met Your Mother är på inte sätt en unik idé. Snarare tvärtom. Mest känd i samma härad är förmodligen dundersuccén Vänner, som i stort sett har samma grundtema som How I Met Your Mother, eller Couplings som ligger nästan ännu närmre. Jämförelsen med Vänner är visserligen relevant, men där Vänner levererar skrattskämt på löpande band känns How I Met Your Mother mer genomtänkt, för att inte säga smartare. Det vill säga lite mer som Couplings, fast med mindre sexanspelningar.

Den första säsongen kretsar kring fem personer och bygger på grunden att det hela är berättelser som en pappa berättar för sina barn cirka 20 år framåt i tiden. De fem personerna är Ted, Lily, Marshall, Barney och Robin. Ted är berättarröstens alterego, Lily och Marschall är ett par, Barney är den ultimate singelkillen full av ego och självförtroende och Robin är nyhetsankare och föremålet för Teds kärlek. Alla karaktärerna har tydliga personligheter och de är lätta att gilla även när de har mindre önskvärda egenskaper.

Episoderna är fristående men det finns en underliggande och mer långsiktig historia i bakgrunden och den är gissningsvis hur berättaren mötte barnens mamma. Vem det är får vi inte reda på under den första säsongen. Ibland sträcker sig även huvudhandlingen över flera avsnitt. Det hela bygger på tillbakablickar och flera gånger får vi se de olika karaktärernas syn på en specifik händelse. Det ger möjligheten till att se saker från olika vinklar. Det är inte heller något nytt utan påminner också om branschkollegan Couplings.

Netflix presenterar TV-serien i HD-kvalitet med surroundljud (Dolby Digital 5.1). Bilden är bra, men å andra sidan är detta en dialogdriven TV-serie som till största del utspelar sig inomhus så det ställs inga större krav på varken ljud eller bild.

Jag gillar serien. Dels för att karaktärerna är precis lagom vanliga och precis lagom skruvade, dels för att man tar upp vardagliga relationsproblem som jag kan relatera till. Ett annat stort plus är avsnittens korta speltid. De klockar nämligen in på dryga 20 minuter vilket gör dem ypperliga när man inte riktigt har tid att se en film eller ett 45-minutersavsnitt av en serie.

 

About Joakim Helmbrant

Månskensbonde som bor på subwoofersäkert avstånd från närmsta granne. Gillar dokumentärfilmer och musikfilmer (OBS INTE musikaler!).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.