Gunfight

En stillsam och mer eller mindre bortglömd western som inte direkt pockar på uppmärksamheten när man väl ser den heller. Egentligen mest noterbar tack vare Johnny Cash och Kirk Douglas i huvudrollerna.

4117394_l1Det här är knappast en titel som Studio S jobbat ihjäl sig med. Dels känns omslaget daterat från en period som jag inte ens kan minnas att den någonsin existerat och dels tycks verkar ordet ”A” ha försvunnit någonstans över Atlanten vilket ger titeln en lite annan mening. Även på det tekniska planet finns det en hel del att önska, då den dels återges i 1.33:1 (även om det åtminstone inte ser ut att saknas bildinformation i kanterna) och dessutom ser allmänt risig ut. Jag har ingen aning om hur det går till när de köper in filmer de ska distribuera, men med tanke på hur styvmoderligt denna behandlas är känslan att det var något som smögs med av de som äger rättigheterna när de köpte andra titlar, lite som en reklambroschyr.

En revolverman vid namn Abe Cross anländer till den lilla staden där en annan revolverman vid namn Will Tenneray slagit sig till ro med fru och barn. Direkt börjar det tasslas bland byborna om de två kommer att duellera och snart börjar man med vadslagning trots att de två herrarna egentligen verkar tycka rätt bra om varandra. Utmaningen kittlar dock lite för mycket och när det dessutom börjar finnas en del pengar i potten bestämmer de sig för att göra slag i saken.

duwgersdexedbig

I grund och botten handlar det här om två män som motvilligt bestämmer sig för att en av dem måste dö för den andres hand. Sedan stuffar de runt i staden och avfärdar sina kvinnor som naturligtvis tycker att de borde avstå få att riskera livet. Mycket mer än en sådan gammaldags liten berättelse finns det inte att hämta, annat än några korta sekvenser med skottlossning och westernromantiserande. Nog för att det divideras och problematiseras lite grann, men aldrig så att det får något egentligt djup. Det är inte förrän de sista tio minuterna då duellen faktiskt äger rum som det hettar till åtminstone en gnutta och vi faktiskt får en fin avslutning som tar fasta på ambivalensen i större utsträckning än resten av filmen. Kanske ska den ha en liten klapp på axeln för att vara så avdramatiserad som den ändå är, även om det samtidigt medför att den blir lite tråkig. Inte dålig, bara ljummen.

Huvudanledningen att se Gunfight är väl egentligen de båda huvudrollsinnehavarna. Douglas är tyvärr inte speciellt spännande i denna och Cash har väl aldrighaft någon förmåga att leverera repliker. Däremot gillar jag hur han ser ut och hur han trots allt fungerar på film, naturligtvis som alltid klädd i svart. Här har han dessutom bidragit med ett halvdassigt ledmotiv. Ska man lägga pengar på att köpa filmen bör man antingen vara svårt såld på westerns eller vara ett stort fan av Cash. Jag hör till dem som gillar hans fängelseliveskivor och hans ”American Recordings”, men för mig var det här ändå inget av något större intresse. Ta det som ett riktmärke om ni vill.

 

About Erik Nyström

Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.