A Plague Tale: Innocence

Om det är något som jag ser som lite farligt i dagens spelvärld, så är det att bli hype:ad över single player-spel. När trailers görs mycket snyggare än vad spelet senare kommer vara och man oftast bara får se de ”bästa bitarna” i spelet (om det inte klipps bort också), så är det inte en bra idé att bli allt för investerad i spelen efter något sådant. Men ändå så kunde jag låta bli när jag trailern för A Plauge Tale: Innoncence för snart ett år sedan. Nu har jag äntligen fått chansen att ge mig i ut äventyr bland, krig, digerdöden och en massa, massa råttor!

Spelet utspelar sig i Frankrike 1349, mitt under det pågående kriget med England och pestens frammarsch över Europa. Det börjar med att man får ta kontroll över Amecia de Rune, som är ute och jagar i de idylliska sydvästfranska-skogarna med sin far. Men ganska snart så börjar spelet få lite mörkare toner när hennes hund försvinner iväg i en del av skogen som ser ut infekterat ut. Man hittar sin hund precis innan den blir nerdragen i ett hål i marken, och hennes far säger åt henne att det är för farligt och de beger sig tillbaka till deras herrgård. Men bara ett litet tag efter man har kommit tillbaka så dyker det upp en stor grupp beväpnade män som visar sig tillhöra inkvisitionen. De är ute efter Hugo, Amecias sjukliga bror, och hon blir då ombedd av deras mamma och ta med honom och försöka fly. Detta är början till syskonens äventyr/flykt genom ett minst sagt ogästvänligt Frankrike.

Själva spelet i sig är annars en kombination av att smyga runt eller lura bort fiender, ha ihjäl de man inte kan smyga förbi, och pussel av olika slag. I bland så innebär dessa pussel något i miljön man måste påverka. Andra gånger så är det att man behöver ta hjälp av sin bror. Men ganska snabbt så blir man introducerad till ett av spelets många säljande punkter, råttorna, som i sig ofta är ett pussel. Dessa skyr nämligen ljus och eld, vilket gör att om man har tillgång till en fackla kan man ta sig igenom det hav av råttor som spelet presenterar en. Dock så är det inte möjligt att hålla en fackla och utföra många andra handlingar, och det är då som de olika pusselelementen kommer in. Det är då också bra att Amecia är en höjdare på använda sin slunga för att skjuta en massa olika projektiler, som man låser upp allt eftersom spelet fortsätter. Till exempel får man tillgång till en explosiv projektil som kan tända fyrfat för att skrämma bort råttor, eller man skjuter sönder rep med stenar som får upphängda kadaver att ramla ner för att locka till sig dem istället.

Råttorna är dock inte det enda hotet i spelet. I stort sett så är alla människor man stöter på illa sinnade, och det är främst inkvisitionen som är den centrala skurken i spelet. Man har inte utrustningen att ta sig an alla fiender man stöter på, utan det är främst genom smygande och list som man ska hantera dessa. Genom använda sig av de olika projektilerna man kan samla på sig, så har man möjlighet att manipulera fienderna på olika sätt, och även i vissa fall få dom att anfalla varandra (då främst få råttorna att översvärma soldaterna). Man är som tur är inte helt ensam, utan våra syskon stöter på karaktärer som hjälper dom under olika delar av spelet, ibland med sina egna speciella spelmekaniker. Det gör att spelet känns ite varierande och framförallt mer levande. Utöver detta så finns det möjlighet att samla på sig olika former av föremål, vissa som används för att uppgradera sin utrustning, andra som bara är där för berätta lite mer om världen (och för dom som jagar achivements). Detta ger då lite utrymme till att utforska de olika kapitlen i spelet, som annars är ganska linjärt. Med det sagt så ser jag inte detta som något negativt, för spelet är ute efter att berätta en historia och gör detta väldigt väl.

När vi pratar det grafiska aspekterna av spelet så är det ett väldigt snyggt spel, med välgjorda (och varierande) miljöer, karaktärer och animationer. Det enda jag störde mig lite smått på var just när karaktärerna pratade, så kändes ibland lite styltat, och deras känslor inte riktigt kom fram alltid. Detta vägs dock upp av röstskådespelarna som gör ett otroligt bra jobb, vilket definitivt inte tillhör normen när det kommer till barnskådisar. Men allt annat bleknar, eller ska man kanske säga drunknar, under hur havet av råttor har presenterats i spelet. Det virrvarr av små svarta kroppar, som försöker komma åt en när man vandrar igenom dom med endast en fackla som försvar är något jag aldrig kommer att glömma. Från de röda små ögonen som tittar hungrigt på en, till det pipande och krafsade ljud som de gör i från sig, så är det här något som man verkligen har lyckats väl med. Till råge på allt så flyter spelet också på ganska bra, och jag upplevde endast några få enstaka upphakningar när det kom lite väl många effekter samtidigt, med alla inställningar på max.

A Plauge Tale: Innocence är ett spel som förvånar, vilket kan låta konstigt men låt mig förklara. Det kommer från en studio som inte gjort speciellt mycket väsen från sig. Det ser ut som och spelas som ett AAA-spel, utan att vara fylld med många av de onödiga funktioner som packas in i just sådana spel. Det presenterar en intressant värld, med karaktärer man bryr sig om, och en historia som man vill fortsätta att uppleva. De olika delarna av spelet fungerar bra ihop, och utan några större tekniska problem. Allt detta tillsammans är tyvärr inte så vanligt som det borde vara i dagens spelvärld, men jag är väldigt glad att så inte var fallet nu. A Plauge Tale: Innocence är ett spel som förvånar, för det är ett riktigt bra spel! Med cirka tio timmars speltid så kan jag verkligen rekommendera det till folk som tycker om äventyr- och stealth-action-spel. Det är värt varenda krona. Se bara till att du inte är rädd för råttor!

Om det är något som jag ser som lite farligt i dagens spelvärld, så är det att bli hype:ad över single player-spel. När trailers görs mycket snyggare än vad spelet senare kommer vara och man oftast bara får se de "bästa bitarna" i spelet (om det inte klipps bort också), så är det inte en bra idé att bli allt för investerad i spelen efter något sådant. Men ändå så kunde jag låta bli när jag trailern för A Plauge Tale: Innoncence för snart ett år sedan. Nu har jag äntligen fått chansen att ge mig i ut äventyr bland,…

Review Overview

Betyg

80

About Henrik Grönberg

Entusiastisk gamer och e-sportälskare som spelar allt från snabba FPS- till tidskrävande, turbaserade strategi-spel.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.