Unika favoriter: Vinnaren! – Tokyo Godfathers

tokyo-godfathers-1

Anton lyckades välja den solklara vinnaren i vårt unika favoriter-projekt. Tokyo Godfathers fick hela 21 poäng och Erik N. fick äran att recensera den. Vad de andra tyckte läser du nedan.

Anton om Tokyo Godfathers:
26 augusti 2010, två dagar efter att Satoshi Kon gått bort 46 år gammal, skrev jag detta:

Tokyo Godfathers är en underbar analogi över Jesu födelse där tre uteliggare tar hand om ett barn de hittar i en container utanför ett av Tokyos sjukhus. Filmen har både värme, underbar svart humor och ett par scener som är riktigt jobbiga att se. Utan att rygga för verkligheten bland miljonstadens mest utsatta lyckas Kon skapa en historia med så mycket hopp och medmänsklighet att den utan tvekan skulle kunna bli en julspecial på SVT.

Filmen är indirekt anledning till att jag över huvud taget skriver för Filmfenix. Men det är en lååång historia.

Tokyo Godfathers 01

Mattias:
Mina enda erfarenheter av anime tidigare var när en vän köpte en massa japanska filmer för drygt tio år sedan. Jag såg på några tillsammans med honom för att vara artig men det var ingenting jag fastnade för. Tokyo Godfathers visade sig vara en melodramatisk feel good-film som behöll min uppmärksamhet betydligt bättre än de filmerna. Men jag sitter hela tiden och undrar varför filmen är animerad. Jag har svårt för tecknat och tycker att både de dramatiska delarna och de komiska lider av det som i en spelfilm hade kallats för överspel. Kanske det är en vanesak. I slutet av filmen väcktes mitt engagemang till liv. För övrigt har DVD:n en mycket rolig ljudmix med väldigt aktiva bakhögtalare.

Rikard:
Byt ut Karl-Bertil Jonssons julafton omedelbart! Inte för att jag tycker att Tokyo Godfathers är så väldigt fantastisk utan för att jag är rejält trött på Per Åhlins och Tage Danielssons ”ständigt aktuella” film. Bytet skulle vara mycket smärtfritt då det är lite samma känsla i de båda filmerna och det är något positivt. Min aversion mot anime gör dock att jag hoppas på en Disney-remake med råttor i alla roller.

Mats:
Kombinationen sentimentalt, anime och julfilm är ingenting som lockar då jag inte har något sug efter endera och jag inser att jag inte är målgruppen. ”Överspelet” som är typiskt i anime gör att jag har svårt att relatera till karaktärerna även om berättelsen i sig är intressant med sin blandning av Dickens och Bibeln. Kons berättande tycker jag är för uppenbart och det gör filmen förutsägbar. Rent tekniskt tycker jag den är vacker, men jag undrar om berättelsen verkligen behöver vara tecknad?

Erik L:
Underbart animerad film gestaltad med, humor, värme och kärlek. En härligt udda trio tar med oss på ett juläventyr i Tokyos ruffigare kvarter. Låt gå för att ödets lyckostjärna ständigt lyser på huvudkaraktärerna och leder till att berättelsens alla knutar passande löses upp en efter en. Men jag charmas av medmänskligheten och hoppet som finns i berättelsen och förbiser gärna detta.

Tokyo Godfathers 02

Anton om åsikterna:
Jag blir glad att så pass många tyckte om den filmen jag valde. Jag såg filmen på bio första gången vilket förstås alltid ger en film extra glans, men jag tycker att den fungerar även i hemmet och med tanke på vilka monsteranläggningar vissa av våra skribenter sitter på så är det kanske inte jättestor skillnad.

Kommentarerna kring varför filmen är/måste vara animerad handlar troligtvis om ovana inför en filmstil. Filmen är animerad för att det är en av filmhistoriens främsta animatörer som har gjort den. Svårare än så är det inte.

En aspekt som jag är nyfiken på som inte kommentarerna tar upp är filmens bitvis sotsvarta stunder och hur dessa nästan nihilistiska scener fungerar i en film som överlag ändå är rätt glad. Kontrasten däremellan är en av de största anledningarna till att jag gillar filmen nämligen.

About Filmfenix

Filmfenix

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.