Trollkarlen från Oz

Få filmer uppfyller epitetet klassiker bättre än just Trollkarlen från Oz. Drygt 70 år efter inspelningen finns filmen på Blu-ray. Restaurerad både vad det gäller ljud och bild, dessutom fullspäckad med extramaterial. Dorothys konstaterande att hon inte längre känner sig vara kvar i Kansas stämmer fortfarande.

Handlingen i sig är inte särskilt avancerad och uppfyller egentligen bara de kriterier man kan ställa på vilken vanlig saga som helst. Det är förmodligen inte heller tack vare själva handlingen filmen blivit det den är utan helt klart de underbara karaktärerna och sättet den filmats på. Här är hur som helst kortresumén på handlingen: Den unga Dorothy lyfts upp i en tornado och kommer till ett drömland där hon får träffa några karaktärer som saknar det de allra helst vill ha. Och den enda som kan hjälpa dem är Trollkarlen i Oz. Resan dit är dock inte helt utan faror.

Det som slår mig är att det var väldigt länge sedan jag såg filmen, det kan till och med vara så att när jag såg filmen senast gjorde jag det på en svartvit TV-apparat (utan fjärrkontroll). Jag har egentligen inget minne av de fantastiska färger som filmen faktiskt innehåller och visar upp. Jag slås direkt av hur tydligt det är att filmen spelats in i en studio, det går alltid att se var kulissväggarna är, men samtidigt är de så pass bra gjorda att de flyter in i filmen. Specialeffekterna som för den tiden var mycket avancerade lurar givetvis inte dagens tittare som är vana vid datorgenererad grafik som ser verkligare ut än verkligheten själv. På tal om specialeffekterna så kopierades några av dem nästan på pricken nästan 30 år senare i Star Trek, den som sett både Trollkarlen från Oz och första säsongen av Star Trek vet vilka effekter. Scenerna består ofta av långa tagningar och förutom att vara visuellt snygg håller skådespelarinsatserna faktiskt fortfarande. Låt gå att vissa sånger känns lite gammalmodiga och att några av karaktärerna förmodligen haft modernare smink och utrustning idag.

Detta är ett stycke filmhistoria, utgåvan är utmärkt och det är enkelt att rekommendera ett köp. Att filmen haft en påverkan på populärkulturen är det förmodligen ingen tvekan om med namn som ”Toto” och ”Yellow brick road” och det finns de som hävdar att filmen och Pink Floyds mästerverk Dark side of the Moon har flera gemensamma  nämnare.

En sak som förbryllade mig är att om jag väljer att få filmen textad på svenska är det inte textremsor under sångnumren, på engelska textas däremot även sångerna. Detta är lite synd eftersom sångerna innehåller en del av storyn och är lite svårare att höra än själva dialogen. Detta är inget stort problem men är du beroende av svensk textremsa kan det vara ett aber.

Bilden är bra, visst den är brusig här och där, men det är trots allt en film som föregår andra världskriget på skärmen och den är i färg. Skärpa och detaljnivå är helt godkända men det förekommer stundom en del brusighet och kornighet på vissa ställen. Färgerna är klara och på gränsen till övermättade, detta är ingen kritik för det var meningen och övergången från svartvita, eller brunvita, delen till färg är verkligen brysk. Från tristess till färgfyrverkeri bara genom att öppna en dörr.

Det märks när någon gör ett gediget arbete, precis som med bilden har ljudet fått sig en rejäl genomgång. Självklart spelades inte filmen in i 5.1-format men tack vare en rejäl arbetsinsats presenteras filmen nu i 5.1. Detta med att göra om mono-spår till surround-spår kan vara mycket vanskligt men i detta fall kan man lugnt luta sig tillbaka i soffan och njuta av filmen. Givetvis går inte ljudspåret att jämföra med ett modernt men om man betänker att det är ett 70 år gammalt ljudspår som presenteras är det lätt att tappa hakan. Rumskänslan skapas mest genom att man låtit orkestern låta lite mer runt om men i några scener som noggrant valts ut har man även lagt på surroundeffekter. Det hela låter mycket bra, är man puritan finns även monospåret att tillgå men för husbehov rekommenderar jag varmt 5.1 spåret.

Utgåvan har verkligen gediget extramaterial som spänner ända från förra seklets början till, i stort sett, nutid. Extramaterialet består av dokumentärer, intervjuer, kommentatorsspår, singalong, bildgallerier och konceptteckningar men även flera filmatiseringar av Oz (från 1910-1930-talet) och filmer om mannen bakom Oz-historerna, L. Frank Baum – både som ren dokumentär men även som spelfilm. Sammanlagt är det flera timmar extramaterial, allt är mer eller mindre intressant och värt att titta på om man vill fördjupa sig i Oz. Vissa delar av extramaterialet är i svartvitt och utan ljud medan andra svartvita filmer har ljud i form av musik som kvalitetsmässigt verkar nyinspelad. Extramaterialet är tyvärr nästan uteslutande i SD-upplösning och vanlig stereo. Det finns dock en ännu mer välspäckad utgåva med fyra skivor i en box.

Detta är sannerligen en klassiker som förmodligen aldrig låtit bättre eller sett bättre ut. Restaureringen har skett mycket omsorgsfullt med en stor känsla att bibehålla originalets kvalitet och känsla. Utgåvan har dessutom mycket omfattande extramaterial, ett givet köp för cineasten. Verkligheten har förmodligen aldrig varit mer färglös och drömmen aldrig mer färggrann än på denna utgåva.

 

About Joakim Helmbrant

Joakim Helmbrant
Månskensbonde som bor på subwoofersäkert avstånd från närmsta granne. Gillar dokumentärfilmer och musikfilmer (OBS INTE musikaler!).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com