Trials Fusion

Trial – en motorcykelsport som kräver extremt mycket av sina förare. För att klara sig genom banan måste förare ha en sånär övermänsklig detaljstyrning av sin motorcykel för att inte tappa balansen när de tar sig fram över stock och sten eller andra till synes obestigliga hinder. Trials – en tv-spelsserie som sedan några år tillbaka har låtit soffslitare som mig ta rollen som en stryktålig trialförare.

554c0025bc4f2366ecc42568068f3b8dfb5ce6e7.png__620x348_q85_crop_upscale

”Welcome to the future!” skanderas till tröttsam techno när man kommer in i Trials Fusions huvudmeny. Efter en snabb genomgång av vad spelet går ut på och hur det spelas kastas jag ut i den livsfarliga världen som spelet bjuder på. Första banan öppnar spelet på ett storslaget vis och helt plötsligt känns technomusiken allt mer berättigad. Jag susar ilsnabbt fram på en nästintill metertunn bana högt över marken i ett futuristiskt landskap där jag är några få meter att bli påflugen av en quadrocopter bara sekunder innan banan som jag kör på raseras av ett gigantiskt, fallande vindkraftverk. Det är adrenalinpumpande så att det bara skriker om det. Tyvärr ska jag snart få mina misstankar om att det har lagts en ansenlig mängd extra energi på den första banans design bekräftade. Spelets bandesign är rakt igenom bra, men det känns aldrig igen lika tematiskt inspirerat som under den första banan. Ju längre jag tar mig i spelet desto tydligare blir det att banorna är detaljbyggda för att verkligen tvinga mig att bli bättre på spelet. Det står klart att det är ett spel som går snabbt att lära sig, men tar en smärre livstid att bemästra. Kontrollen är simpel och tydlig utan att för den delen vara överdrivet lätt.

xl_trials-fusion6

Jag märker snabbt att jag faktiskt utvecklar min körstil mycket. Eftersom banorna har checkpoints till synes var tionde meter innebär ett fall aldrig något stort nederlag utan en snabb omstart, en något sämre tid och därmed lägre valör på medaljen. Men dessa checkpoints innebär till en början också att man kan slipa på de detaljer som man har svårt för för att sedan bemästra banan. Ganska snabbt kommer man dock till de svårare nivåerna av spelets karriärsläge och skillnaden mellan normal och hard är, enligt mig, allt för stor. Från att ha fått heja på mig själv genom banorna övergår jag till att tvinga mig igenom dem, checkpoint för checkpoint. Helt plötsligt har dessa checkpoints gått från att vara ett tillfälle till lärdom till att vara en slags fristad. Istället för att vilja pressa mig själv till mitt yttersta så tappar jag nästan hoppet och därmed också spellusten.

trials-fusion-21-1024x576

Till dig som inte har spelat något av de tidigare spelen i serien bör väl sägas att spelet spelas som ett så kallat 2,5D-spel. Det är alltså 3D(polygonbaserat) men har en låst kamera som hindrar dig från att röra dig i djupled eller se hur det ser ut från någon annan vinkel än från sidan. Denna användning av 3D använder Red Lynx för att skapa effektfulla scener. Bland annat har de valt att, medan man faller långa sträckor, låta kameran vara kvar på hög höjd för att man ska förstå hur stora hopp det är man gör. För mig har detta stilgrepp ställt till med mycket problem. Otaliga gånger har jag kraschat eftersom det har blivit svårt att avgöra vilken vinkel man ska landa i när man ser banan från allt för hög höjd. För att vara ett spel som handlar om sylvass precision så känns det otroligt klumpigt och jag finner mig många gånger önska att det skulle gå att låsa kameran. Speciellt på FMX-banorna, där det handlar om att göra trick och landa snyggt, känns det extremt onödigt att låta just landningen ta stryk till fördel för fräcka kameravinklar.

trials-fusion

Som sagt är karriärsläget ganska kort och blir olidligt svårt mot slutet och online-multiplayerläget från Trials Evolution har slopats. I mitt tycke är det ingen anledning att förbise spelet. Spelets banbyggarläge ger upphov till tusentals nya banor och ett så gott som oändligt omspelningsvärde. Jag ser helt klart brister i specifika delar av spelet men i det stora hela är det ändå ett klockrent alternativ om du vill ha motorburen arkadkänsla som är lika förlåtande som den är svår.

About Gabriel Hector

Gabriel Hector
Långhårig bagare från de småländska skogarna som allra helst befinner sig i den overklighet som kan intagas från soffans betryggande kuddar. Det kan röra sig om tv-spel, tv-serier, filmer eller kanske helt enkelt en påse overkligt goda chips.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com