Tomorrowland – A world beyond

Tomorrowland007

Vad hände med vår framtidstro, optimism och fascination för vår värld? Det är frågorna som ställs i Tomorrowland regisserad av Brad Bird (Järnjätten, The  Incredibles). Grunden för historien är Birds varma minnen av Disneylands futuristiska Tomorrowland där barn kunde se in i en potentiell framtid fylld av makalösa uppfinningar. Bird tar hjälp (?) av Damon Lindelof (Lost, Prometheus) med manuset som ska få oss att tro på en förlovad framtid.

Tomorrowland019
Casey Newton (Britt Robertson) är en begåvad ung kvinna. Hennes far (Tim McGraw) jobbar på NASA som håller på att läggas ner. På nätterna försöker Casey sakta ned nedmonteringen av det sista som finns kvar av rymdprogrammet genom sabotage. En natt blir hon arresterad och när hennes pappa löser ut henne på polisstationen hittar hon en underlig pin bland sina värdesaker. När hon rör vid den transporteras hon till ett fält i utkanten av en futuristisk stad. I sin jakt på mer information om pinen och parallellvärlden möter hon Athena (Raffey Cassidy) som säger att hon är från framtiden och att hon behöver Caseys hjälp att rädda världen från undergång.

Tomorrowland015
Disneys Tomorrowland är på ytan mycket vacker och polerad. Ljud och bild är av toppklass och effekterna som används i filmen är inte alls pjåkiga. Skådespelet är oftast riktigt bra det också. Problemet är att filmen saknar just det som den efterfrågar av tittaren hjärta (och hjärna). Filmen startar med mycket fart och fläkt men luften går nästan helt ur i mitten. Dessutom byter berättandet riktning och vet inte exakt vart den tänker ta vägen. I slutet rycker Tomorrowland upp sig något, men det kunde varit betydligt bättre. En film som borde futuristiskt mjukt glida fram hackar betänkligt. Både syn och hörsel får en rejäl gymnastik, men hjärtat och hjärnan får betänkligt mindre motion.  Manuset haltar stundtals rejält och så som många gånger tidigare är det uppenbart att Damon Lindelof har knappa kunskaper i ämnet som ska behandlas eller vet vart han är på väg med berättandet.

Tomorrowland006
Tomorrowland vandrar i närheten av några intressanta frågeställningar kring forskning och vetenskap och varför ett Tomorrowland egentligen inte blir av. Eftersom det är en Disneyproduktion väcker man dock ingen anstöt. Till exempel okunniga politiker och framstegsfientlighet bland religioner kunde fått sig en rejäl släng av sleven. Man kunde ställt frågan varför USA lägger mer än 21% av sin budget på försvaret och NASA får knappa 0,6%? Trots att det har direkt med filmens kärna att göra och det finns massor med möjligheter att faktiskt kommentera, går man valhänt vidare och lämnar åskådaren utan svar på frågan man själv ställer. Snarare får man känslan att filmen tvår sina händer och säger skyll inte på oss men det löser sig – kanske  – om man har hjärtat på rätt ställe. Det hade varit bättre om budskapet varit att man ska ha både hjärnan och hjärtat på rätt ställe, dessutom vågat kritisera det som hindrar framstegen idag.

Tomorrowland016
Jag har sett Tomorrowland två gånger nu. En gång på flyget och nu i bättre kvalitet på Blu-ray och det slår mig att filmen är mer Jupiter Ascending än Men in Black som den försöker vara. Löftet om något storslaget i framtiden av filmen infinner sig aldrig. Med lågt ställda förväntningar kommer säkert detta Disneyäventyr roa någon, men tyvärr inte mig.

Vad hände med vår framtidstro, optimism och fascination för vår värld? Det är frågorna som ställs i Tomorrowland regisserad av Brad Bird (Järnjätten, The  Incredibles). Grunden för historien är Birds varma minnen av Disneylands futuristiska Tomorrowland där barn kunde se in i en potentiell framtid fylld av makalösa uppfinningar. Bird tar hjälp (?) av Damon Lindelof (Lost, Prometheus) med manuset som ska få oss att tro på en förlovad framtid. Casey Newton (Britt Robertson) är en begåvad ung kvinna. Hennes far (Tim McGraw) jobbar på NASA som håller på att läggas ner. På nätterna försöker Casey sakta ned nedmonteringen av…

Review Overview

Betyg

40

About Mats Lundberg

Har sett film sedan barnsben och genrer som ligger närmst hjärtat är sci-fi, thriller och crime. Ser gärna TV-serier men har blivit mer kräsen på senare år och det krävs mer för att hålla mig intresserad. Manus med genomtänkt karaktärsutveckling och smart berättande lockar mest. När grabben blev med PS4 för någon julafton sedan har jag börjat spela konsoll. Jag fortfarande en "learning curve" med handkontrollen, men det tar sig.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com