Toast

Min beslutsångest kokade inom mig när jag öppnade skåpet där alla mina osedda filmer ligger. Jag visste inte alls vilket typ av film jag ville se, men valet landade på Toast. En drama/komedi gjord för brittisk tv. Skivan stoppades in i spelaren och den surrade igång. ”Den här filmen måste ju bara vara bra” tänkte jag för mig själv. Den har både Helena Bonham Carter och Freddie Highmore i rollistan.

Nigel är en ung pojke under 60-talets England. Han bor tillsammans med sin mor och far och tycks ha en förkärlek till matlagning, vilket han inte alls delar med resten av sin familj som istället väljer att äta rostat bröd varje dag istället. När modern dör i astma så blir Nigel ensam med sin bittra far. De går inte alls ihop, och hur Nigel än försöker så blir relationen inte bättre. En dag efter skolan så finner pojken en städerska i hemmet. Hon presenterar sig som Mrs. Potter och är en hejare på att laga mat, men hon är otrevlig. Fruktansvärt otrevlig. Mrs. Potter blir så småningom styvmor till stackars Nigel.

Som tittare så förstår du snabbt hans intresse för mat, och för män. Matlagningen är den röda tråden, medan hans sexuella läggning bara etableras genom små hintar, samt en väldigt malplacerad scen där han kysser en pojke i tonåren. Den historien skulle de kunna bygga vidare på och gjort något mer med, eller struntat i det momentet helt och hållet, då det inte fyller någon som helst funktion i storyn.

Vi får följa Nigel som liten 9-åring, och sedan som tonåring några år senare. Det är som tonåringen Nigel som vi får se Freddie Highmore för första gången, efter halva filmen. Tyvärr är hans skådespel inte alls imponerande. Jag kan tycka att den yngre skådespelaren gör det mycket bättre. Kanske det också kan bero på att första delen av filmen är betydligt bättre uppbyggd än den senare, som mest känns forcerad och rörig och den kommer egentligen aldrig fram till någon poäng.

Vad jag har läst mig fram till i efterhand så är filmen baserad på matskribenten Nigel Slater’s memoarer. Jag kan tänka mig att hans väg till framgång har varit kantig, och det hade kunnat vara en väldigt bra och intressant film, men istället så känns det som att de har fokuserat för mycket på relationen och rivaliteten mellan Nigel och Mrs. Potter som är helt oförändrad genom hela filmen. Det som skulle vara en bra filmupplevelse, blev istället ett väldig besvikelse.

Min beslutsångest kokade inom mig när jag öppnade skåpet där alla mina osedda filmer ligger. Jag visste inte alls vilket typ av film jag ville se, men valet landade på Toast. En drama/komedi gjord för brittisk tv. Skivan stoppades in i spelaren och den surrade igång. ”Den här filmen måste ju bara vara bra” tänkte jag för mig själv. Den har både Helena Bonham Carter och Freddie Highmore i rollistan. Nigel är en ung pojke under 60-talets England. Han bor tillsammans med sin mor och far och tycks ha en förkärlek till matlagning, vilket han inte alls delar med resten…

Review Overview

Betyg

40

About Fredrik Nyström

Fredrik Nyström
Hälsingepojk som blev skåning. Ser gärna en skitrolig komedi eller en sprängfylld actionrulle. Försöker lära mina två barn att uppskatta Disney och Pixar, utan framgång. "I don't need you to tell me how fucking good my coffee is, okay? I'm the one who buys it. I know how good it is."

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com