Theatre Bizarre

Obehagliga dockor, könsorgan i stekpannor, frosseri och en paddkvinna – gillar du skruvade filmer med djup är det bara att bänka dig för Theatre Bizarre!

Theatre Bizarre  01

Filmen är uppbyggd runt 6 kortare filmer som presenteras för oss i den genomgående handlingen som är själva Theatre Bizarre, vilken handlar om Enola Penny, en flicka som är besatt av en övergiven teater nära hennes hem. En natt upptäcker hon att det är öppet och hon tar sig in. En obehaglig docka träder fram på teaterns scen och presenterar för Enola Penny de sex, minst sagt intressanta, historier som vi får ta del av i Theatre Bizarre.

I den första historien, Mother of Toads, får vi en bra bild av vad vi kan förvänta oss av de kommande fem filmerna. Martin och hans flickvän är på resa i Frankrike där de stöter på en dam som säger sig ha en originalupplaga av H.P Lovecraft’s Necronomicon. Martin stämmer träff med damen och kastas in i något vidrigt som han inte räknat med från början.

Theatre Bizarre  02

Nästa ut är I Love You, som handlar om ett olyckligt par på väg mot ett uppbrott, och deras problem som slutar i blodbad. Denna följs av Wet Dreams som än en gång visar på varför Theatre Bizarre inte är något för den oinvigde. Penisar i stekpannor, insektsvaginor och sträckbänkar brukar inte vanligtvis uppskattas av ”Svensson-publiken”.

The Accident är nästa film, en vemodig historia om döden som inte riktigt håller samma spår som de andra men som, i min mening, är ett fint tillskott i antologin. Det är även en film som svider i mitt hjärta när den skildrar en hjorts plågsamma död vid kanten av en skogsväg. Allt mitt framför ögonen på en ung flicka. Detta är dock en paus från den visuella showen vi hittills fått beskåda, denna film tar fokus på emotionellt obehag snarare än de äckelkänslor vi tidigare fått smaka på.

Theatre Bizarre  03

I nästa historia, Vision Stains, får vi ta del av regissören Karim Hussains fantastiska förmåga att få oss att ifrågasätta världen. Jag själv har alltid uppfattat hans filmer som djupa med möjligheter till många tolkningar, och Vision Stains är inget undantag. Här får vi följa en kvinna som dödar och stjäl folks (kvinnors närmare bestämt) upplevelser, minnen, och injicerar dem i sig själv för att sedan anteckna vad hon upplever.

Sweets, den sjätte och sista av de sex historierna, är en ganska knepig film om ett par i uppbrott. Paret lever i ett underligt samhälle där alla är till synes besatta av mat, sötsaker och att äta. En besatthet som av någon anledning övergår i kannibalism, vilket jag i och för sig inte har några problem med (kannibalism är något av ett favoritämne inom skräckfilm).

Theatre Bizarre  04

Theatre Bizarre är en film som är helt i min smak. Sex kortfilmer passar mig bra då jag inte har något tålamod. Som tur är så är det enbart en (I Love You) av dessa sex filmer som får mig att börja fundera över morgondagens lunch, vädret eller om det snöar på Nordpolen just nu. Detta inte bara på grund av handlingen utan även för att mina undertexter fryste eller helt försvann lite till och från. Skådespelarna talade väldigt otydligt vilket gjorde att jag hade svårt att hänga med i annat än det visuella, så jag uppfattade mest några sexscener och en del blod.

Det som för mig var dragplåstret i denna film (Karim Hussain) var även det som höjer betyget totalt. Hussains medverkande sätter verkligen guldkant på denna rulle och jag älskar att han även fått sätta sin prägel på den genomgående stilen i filmen. Han har tidigare visat färdigheter i att skapa en film av flera i och med Subconscious Cruelty och visar även här vad han gör bäst. Karim Hussains styrka är hans förmåga att kritisera och ifrågasätta, att få tittaren att fundera och känna efter utan att egentligen vara medveten om det. Hans styrka ligger även i hans totala avsaknad av hämningar när det gäller ämne och brutalitet. Vision Stains är inte bara fysiskt motbjudande, utan även psykiskt, något som ofta kan vara svårt att kombinera på ett framgångsrikt sätt.

Theatre Bizarre 07

En annan intressant sak med Theatre Bizarre är inspirationskällan. Teatern i filmen är inspirerad av den verkliga teatern Le Theatre du Grand-Guignol, en teater känd för sina uppsättningar med verklighetstrogna skräckelement och en moral som verkligen gick att ifrågasätta.

Tyvärr finns det brister i helheten i denna film, trots att jag gillade fyra av sex kortfilmer (även The Accident går bort då den är lite väl långdragen för att passa in i det stora hela). Själva historien om Enola Penny och teatern känns betydligt billigare än resten av produktionen och det är inte mycket vi får veta om teatern eller vår huvudperson. Stämningen i teatern är inte heller riktigt vad jag önskat då den är lite för mycket ”skräck-tivoli” för mig, jag hade gärna sett en mörkare och mer bearbetad miljö än den jag bjuds. Jag anser ändå min tid vara väl spenderad då det är en film som bjuder på bisarra scener och fantomsmärtor – allt jag väntar mig av en film i denna genre.

 

About Johanna Åberg

22åring bosatt norr om Dalälven. Mycket förtjust i fantasy och sci-fi (Star Trek), skräckfilm och framförallt tv-spel. Mindre förtjust i värme och folkmassor. Kombinerar inomhus-intressena med väldigt många timmar i stallet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.