The Purge

the purge 01

”One night a year all crime is legal.” Jag funderar med viss oregelbundenhet på människans inneboende ondska. Är det bara samhället människan lever i som håller hen i schack? Hade vi betett oss som djur om vi sluppit ta konsekvenserna av våra handlingar?

Året är 2022. Platsen är USA. Arbetslösheten är rekordlåg och brottsligheten minimal. Men en gång om året sker en utrensning i tolv timmar. Då får man begå vilka brott man vill utan att samhället lägger sig i. De rika köper avancerade säkerhetssystem, gömmer sig och följer utrensningen på TV. De som rensas bort från samhället är de som inte har råd att skydda sig.

the purge 02

Ethan Hawke spelar familjefadern som blivit rik genom att sälja säkerhetsutrustning till de välbeställda. I vanlig ordning går Hawke runt med ett snett leende som troligen fick biopubliken att smälta när han var 20, men som 2014 mest ser ut som en ansiktsförlamning. Precis som i Sinister blir det en del smygande i ett mörkt hus för Hawke. Det överraskar troligen ingen att den hotfulla utrensningen tränger sig in i Hawkes supersäkra hus, men till skillnad från i Sinister finns det i The Purge en anledning att inga lampor är tända när han ömsom gömmer sig och ömsom söker efter inkräktare. Huset hans familj bor i är märkligt. Visst är det ett hus av en lyxigare modell, men det är nästan som att de går vilse ibland i villan som upplevs betydligt större på insidan än på utsidan. Jag känner mig väldigt vilsen i alla fall.

the purge 04

Sonen i familjen har en radiostyrd leksak med inbyggd kamera som vi får följa några gånger. De gångerna blir The Purge Paranormal Activity-skräck och jag väntar på att någonting ska dyka upp och skrämma mig närsomhelst. Regissören James DeMonaco litar inte på att publiken ska fängslas av hans manus och övergår till effektsökeri desto längre in i filmen man kommer. Det blir våldsamt och twistarna avlöser varandra. När den stora twisten avslöjas är det överraskande endast eftersom planteringen av den tidigt i filmen var så tydlig att jag trodde att hela filmen skulle bygga på den. Jag blev glad att The Purge gick vägen till en högre nivå där de moraliska frågorna fick större utrymme. Det var en stor besvikelse att det som jag väntade mig till en början plötsligt inträffade.

the purge 05

The Purge påminner något om Panic Room från 2002. DeMonaco har inte David Finchers estetik eller förmåga att skapa spänning och bygga upp intressanta karaktärer. Men som idé tycker jag att The Purge piskar Panic Room. Jag köper inte nödvändigtvis förklaringen till varför USA ser ut som det gör i framtiden, men det är snyggt genomfört och förklarat. Vi tittare får höra om bakgrunden till utrensningen från TV-apparater som står på och blir inte påtvingade långa förklaringar. Jag uppskattar det effektiva berättandet. De inledande utrensningsbilderna från övervakningskameror är skrämmande realistiska och sätter en mörk ton som stundvis tramsas bort.

the purge 03

The Purge väcker inga nya tankar hos mig. Det bör en film med visst sci-fi-anspråk göra. Den utlovar ett koncept som inte fullföljs utan utvecklas till ett vanligt gisslandrama. In i det sista hoppas jag att DeMonaco ska överraska mig genom att en karaktär fattar ett oväntat beslut som kan säga någonting intressant om karaktärerna. Det händer aldrig. Se The Purge om du vill se en ett lagom spännande gisslandrama. En uppföljare är planerad till biosommaren 2014.

”One night a year all crime is legal.” Jag funderar med viss oregelbundenhet på människans inneboende ondska. Är det bara samhället människan lever i som håller hen i schack? Hade vi betett oss som djur om vi sluppit ta konsekvenserna av våra handlingar? Året är 2022. Platsen är USA. Arbetslösheten är rekordlåg och brottsligheten minimal. Men en gång om året sker en utrensning i tolv timmar. Då får man begå vilka brott man vill utan att samhället lägger sig i. De rika köper avancerade säkerhetssystem, gömmer sig och följer utrensningen på TV. De som rensas bort från samhället är de…

Review Overview

Betyg

50

About Mattias Berg

Mattias Berg
Tittar gärna på filmer från barndomens 80-tal och äldre filmer jag missat. Föredrar drama och prettofilm framför action. Ser storfilmer och försöker förstå samtiden, men misslyckas för det mesta. Favoritregissörer: Lars von Trier, Michael Haneke, P.T. Anderson m. fl. Älskar även Star Wars.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com