The Moth Diaries

The Moth Diaries är sprungen ur vampyrromanen av Rachel Klein. Historien handlar om några unga tjejer på ett internat vars liv är präglade av svek, hemligheter och svartsjuka. Filmen bjuder på överraskande bra skådespel, men lider samtidigt av att innehålla för små pytsar av vampyrmystiken. Är det bara ännu ett blodfattigt försök till att åka snålskjuts på den så populära vampyrtrenden?

Rebeccas pappa har begått självmord när hon börjar på internatet. Detta har gjort henne obalanserad och fått henne att inta en mer reserverad hållning till omvärlden. Hon sluter sig och grubblar mycket, men hon har en god vän i sin rumskamrat Lucie och de anförtror sig till varandra med allt från sexsnack till familjeproblem. Efter ett tag anländer en ny elev till skolan, den tystlåtna och lite mystiska Ernessa. Hon får hjälp av Lucie att installera sig och finna sig tillrätta med skolans rutiner och faciliteter. Detta blir snart ett problem för Rebecca då hennes vän verkar närmast uppslukad av Ernessa. Men det är något annat som inte stämmer, dock verkar ingen annan ha samma tankar som Rebecca och hon känner sig väldigt orolig, ensam och sviken.

Lucie och Rebecca grälar över den nya tjejen och glider isär allt mer och när Ernessas verkliga syfte inte uppmärksammas av någon annan blir Rebecca desperat. Hon hyser misstankar om att Lucie kan vara hotad av något illavarslande, nämligen en vampyr. Är det endast i Rebeccas medvetande som detta pågår och hur ska hon kunna stoppa Ernessa som inte verkar behöva äta eller sova? Eller är allt bara en paranoid mardröm som snart är över? Hon tvivlar och allt känns upp- och nedvänt. När ett par elever och lärare omkommer dras snaran åt runt trion och det är nu som intensiteten stegras samtidigt som jag tycker att filmen blir sämre. Det oförklarliga tar allt större plats, vilket Rebecca nu bevittnar och lider av att vara ensam med att känna till. Scott Speedman (Citizen Gangster) spelar en lärare som Rebecca söker hjälp hos, men han förstår henne inte heller, utan bara pladdrar ovidkommande strunt med handen placerad på hennes lår.

The Moth Diaries bjuder på nedtonat och genomgående bra skådespel av de flesta, i synnerhet Sarah Bolger (The Tudors) som Rebecca. Den brittiska modellen Lily Cole (Snow White & the Huntsman) som spelar Ernessa är onekligen även hon perfekt castad. Inte heller gör Sarah Gadon (Dream House) bort sig i rollen som Lucie, tvärtom så övertygar samtliga dessa. Det finns en svag erotisk laddning dem emellan som tyvärr falnar just när det borde eskalerat och min uppfattning är att man skulle skurit ner på en del av händelserna för att få en tajtare film. Regin ger intrycket av att vara oinspirerat och flera gånger hajar jag till eftersom berättandet känns ologiskt och osammanhängande. Till exempel så är det full vinter över en natt och strax efter julledigheten övernattar några tjejer utomhus, vilket definitivt hade fått dem att frysa ihjäl. Sådant här slarv stör mig och stjäl fokus från historien och nerven försvinner. Jag är inget vampyrfan i någon mening alls, men känslan av att den här filmen som börjat lovande och kändes lite annorlunda, ställd mot annat i genren, raseras ju närmare slutet vi kommer.

Den tappar den kusligt uppbyggda, ganska ängsliga stämningen och blir istället tråkigare vad det lider. Regissör och manusförfattare är Mary Harron som är känd för American Psycho och sedan dess mest gjort TV-filmer. Här drar hon storyn än hit och än dit och blandar dessutom in en mängd skilda teman, vilket resulterar i att det blir soppa av hela filmen som trots allt är rätt så snygg rent visuellt. Det är en ganska kort film (82 minuter) och jag förstår inte varför man inte har utökat speltiden istället för att underminera vad man ändå avsatte tid till från början.

I sviterna efter pappans död har även andra psykologiska aspekter smugit sig in i Rebeccas medvetande, men det vore lite tråkigt att redogöra för dem här ifall någon känner för att se filmen. Det är också helt omöjligt för mig att jämföra filmen med boken, den är nämligen oläst. En bok som tittaren dock får ta del av är Rebeccas dagbok, då den fungerar lite som en slags berättarröst och tolk av hennes fantasier filmen igenom. Med vetskapen om att The Moth Diaries är baserad på en roman så märks bristerna ovan extra mycket, det är uppenbart att man måste ha skippat en del moment i överföringen till film och att de viktiga fogarna saknas. Kan det vara så att just de sidorna i boken var malätna när regissören läste den?

 

About Hans Råman

Älskar fredagsmys, gärna med min favoritfilm Nyckeln till frihet, men är allätare inom både film och musik.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.