The Huntress: Rune of the dead

För en tid sedan så såg jag Draug, en svensk vikingafilm. I samma veva så hörde jag talas om The Huntress: Rune of the dead, som också är en vikingafilm. Nice, tänkte jag som hade fått blodad tand på det här med vikingar och väsen. 

Ralf Beck som Ragnvald och Viva Östervall Lyngbrant som Bothild

Runa är en ung, stark flicka som bor i en stuga med sin mor, lillasyster och farfar. Hennes far, Joar, har varit borta under två års tid, och Runa är den som fått jaga och styra upp hemmet. En dag dyker Torulf upp i skogen kring stugan. Han är uppenbart sårad från strid och berättar att han var en del av Joars följe, och han lever. En dag dyker han upp i sitt hem igen med guld. Livet på landet blir bra igen tills familjen får besök av Draugr, levande döda. De är ute efter hämnd, och att ta tillbaka sitt guld.

Moa Enqvist Stefansdotter som Runa

Låter kanske inte speciellt spännande, och det är det inte heller. Det tar närmare en och en halv timme innan det börjar bli lite spännande, och då ska det här vara en action/skräck/thriller. Och när det väl börjar bli lite spännande så tar det slut. Stridsscenerna som skulle kunna sprida lite action och spänning blir istället bara märkliga att titta på, och sen är filmen slut. Innan dessa “spännande” scener så är det mest prat om Joar, om livet på landet och om mjöd, typ. Det är inte mycket i dialogen den första timmen som för storyn vidare och det blir vansinnigt tröttsamt. 

Men då är det tur att det är fantastiskt foto och riktigt lyckad musik som man kan avnjuta istället. Något som jag aldrig tänker på annars när jag ser på film, det är ljudet. I det här fallet så stör det mig väldigt mycket då det kan bli knäpptyst mellan musik och dialog, och precis innan dialogen börjar så brusar det till, och så är det hela filmen igenom. Brukar aldrig påpeka detta när jag skriver om film och därför kan jag ha svårt att förklara vad jag menar, men ni kanske förstår mig ändå. 

Något mer som jag tyckte var trist, det var att all dialog var på engelska. Brukar oftast vara det när independentfilmer skapas för att kunna nå en bredare publik, men dialogen brukar vara katastrofal svengelska. I det här fallet är dialogen ändå på helt okej engelska, men jag tror att man hade fått med ett större djup i filmen om den var på svenska. Draug gjorde det, och så vitt jag vet så har de tittare i stora delar av världen. Skådespelet är mediokert. Karaktärerna har inte mycket till liv, mer än Ralf Beck’s karaktär Ragnvald, den blinda farfadern. Det är mest han som sticker ut, men även Moa Enqvist Stefansdotter som spelar Runa gör ett bra jobb som den starka, kvinnliga huvudrollen. 

För en tid sedan så såg jag Draug, en svensk vikingafilm. I samma veva så hörde jag talas om The Huntress: Rune of the dead, som också är en vikingafilm. Nice, tänkte jag som hade fått blodad tand på det här med vikingar och väsen.  Ralf Beck som Ragnvald och Viva Östervall Lyngbrant som Bothild Runa är en ung, stark flicka som bor i en stuga med sin mor, lillasyster och farfar. Hennes far, Joar, har varit borta under två års tid, och Runa är den som fått jaga och styra upp hemmet. En dag dyker Torulf upp i skogen…

Review Overview

Betyg

40

About Fredrik Nyström

Fredrik Nyström
Hälsing som blev skåning. Film har alltid varit ett stort intresse, likaså skriva. Ser det som faller mig in. Allt från ett tungt drama till sprängfylld action, via några sköna musikaler eller indie-filmer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.