The Future

Jag älskade verkligen Miranda Julys debutfilm You and Me and Everyone We Know. En helt underbar liten pärla som alldeles för få människor har sett. Men det är också en film som inte är lätt att ta in, den är väldig art house och smal. Temat är människor och den vilsenhet som många känner i dagens samhälle. Att faktiskt verkligen leva sitt liv. Samma tema och tankar återkommer i hennes nya film The Future.

Sophie och Jason lever ett bohemiskt liv i Los Angeles. Sophie jobbar som danslärare och Jason  med telefonsupport från hemmet. För att berika sitt liv bestämmer de sig för att adoptera en sjuk katt. De tror att katten bara skall leva ett par månader och vill ge honom en fin sista tid. Men på adoptionscentrumet får de reda på att katten kan bli upp till fem år. ”Då är vi 40 och livet är slut” säger Jason och de bestämmer sig att den månad de har kvar innan de får hem katten skall de verkställa alla planer de drömt om, sedan måste de vara hemma och ta ansvar.

The Future är en film som spretar åt alla möjliga håll men samtidigt är både rolig, charmig och tänkvärd. När Sophie och Jason väl börjar förverkliga sig själva sätter de saker och ting i rörelse som de aldrig hade kunnat tro var möjligt. Samtidigt kryper Julys egensinniga humor in i allt som händer. Är du en person som har svårt för små udda händelser i filmer, som vill att allt skall fungera i en logisk värld, är detta inte filmen för dig. Tröjor som har ett eget liv och kryper omkring, barn som gräver ner sig i gropar, personer som kan stanna tiden med tankekraft, män som möter sig själva som äldre.

Men det är dessa saker som gör Julys filmer så sevärda, du vet verkligen inte vad som skall hända och allt genomsyras av en underfundig humor. The Future är en ganska dyster film som ställer oss frågan vad vi gör med våra liv och om vi verkligen lever dem. Det är också en film som utmanar oss som tittare, den kan frustrera oss, irritera oss, roa oss, men precis som en lök så är det när vi börjar ta av skal för skal som vi kommer till kärnan. Jag har försök få mina vanliga vänner att gilla Miranda July men de har svårt för hennes filmer, de vill ha budskapet direkt. Inte behöva skala löken för att komma till kärnan, inte behöva vara osäker på om man verkligen har kommit till rätt svar. Men för mig är det storheten hos July och hennes filmer, att hon fångar essensen av vad det är att leva idag och ställer frågan: lever du verkligen ditt liv fullt ut?

About Pär Wirdfors

Jag har skrivit om film sedan 1999, uppväxt på Hong Kong-action och indiefilmer. Gillar det oväntade och att vaska fram guldkornen, anser att ingen film är för dålig för att inte ges en chans. Tycker om att plåga sina vänner genom att försöka förbättra deras filmsmak och få dem att släppa mainstreamfåran. Önskelistan på Amazon är till hälften bortglömda filmer från 70/80-talet och till hälften mystisk film från Asien. Utmärker sig på jobbet genom att vara levande filmlexikon.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.