The Elder Scrolls Online: Greymoor

Det har nu gått sex år sedan Elder Scrolls Online (ESO) släpptes och nio år sedan The Elder Scrolls V: Skyrim kom ut för första gången. Sedan dessa har Bethesda inte gjort något nytt spel utan enbart fokuserat på Elder Scrolls Online som har gjort en riktigt resa. Det har skett en hel del sedan Gabriel Hector skrev om spelet sist.

Låt mig börja med att säga att jag egentligen inte är någon MMO-person. Jag har svårt att fastna i spel som dessa för det kräver ett engagemang som jag sällan har. Jag har genom åren testat flera MMORPG men aldrig riktigt fastnat för dem. Så är Elder Scrolls Online annorlunda? Ja faktiskt. Det har skett en hel del under de sex år som recensionen ovan skrev så låt oss börja med det som är annorlunda. Borta är månadskostnaden. Du köper spelet och det ger dig tillgång till nästan allting. Jag skriver nästan allt för själva kampanjerna (chapters) får du när du köper spelet. Köper du Elder Scrolls Online: Greymoor får du tillgång till alla kampanjer som varit innan. Om du vill testa lite först går det att hitta basspelet för under 100 kronor vilket ger dig ett par hundra timmar av quests att spela. Du är inte heller längre låst vid en viss zon eller vissa quests. Sedan Tamriel Unlimited är hela världen upplåst och alla quests skalar till din level.

Däremot är viss DLC låst fortfarande och du måste köpa dessa separat eller ha ESO plus som är spelet abonnemang som ger dig tillgång till dessa. ESO plus ger dig andra fördelar också så som mer XP och att crafting inte räknas till ditt inventory. Små saker som inte påverkar spelet men kan vara värt att köpa om du planerar att spela ofta. En av fördelarna som jag ser det är att ESO aldrig tvingar spelarna mot en abonnemangs modell utan det är en sak som läggs ovanpå allting annat. Är du en causal spelare som loggar in några gånger i veckan för att köra lite dungeons och göra några quest kommer detta inte vara värt pengarna men spelar du varje dag kan du nog se en fördel med att ha ESO plus.

Greymoor är den senaste expansionen och till slut har vi kommit till Skyrim. Detta är inte Skyrim som du kommer ihåg det för detta är tusen år innan förra spelet men det finns gott om områden som känns igen för att de flesta spelare skall vara nöjda. Kampanjen som är på 30 timmar fokuserar på vampyrer och häxor som försöker framkalla en storm som gör människor till känslolösa slavar. Jag gillade kampanjen och vad den gav mig som spelare. Som jag skrev ovan är en av de stora fördelarna med ESO är de uppdrag du får som spelare välskrivna och intressanta. Det känns aldrig som jag gör något bara för att gå upp i level utan varje uppdrag ger mig något i form av en historia.

Mängden quest imponerar också. Du kan i princip levla upp flera karaktärer och aldrig behöva spela samma quest en enda gång. Det säger en hel del om storleken på ESO som spel. En kul detalj är att indelningen i spelet ändras beroende på vilken expansion som du köpt. I mitt fall började det med att jag blev tillfångatagen av häxor upp i Skyrim. Klart att det finns nackdelar med en så stor och öppen värld. Det är lätt att gå vilse som ny spelare eller inte riktigt veta vart man skall ta vägen, då spelet aldrig pekar dig i en riktning eller håller dig i handen. Istället får du ta hjälp av externa källor för att hitta lämpliga vägar.

Sedan skall jag säga att jag bara skrapat på ytan vad det gäller vad ESO kan erbjuda 2020. Greymoor kom precis ut och kommer att ge oss nytt spelbart material under hela året. Detta är bara en första recension. Min plan är att fortsätta spela och komma tillbaka denna recension och bygga på den allteftersom jag spelar mer och mer. Och det är gott betyg från någon som tidigare aldrig riktigt fastnat för ett MMO-spel.

Det har nu gått sex år sedan Elder Scrolls Online (ESO) släpptes och nio år sedan The Elder Scrolls V: Skyrim kom ut för första gången. Sedan dessa har Bethesda inte gjort något nytt spel utan enbart fokuserat på Elder Scrolls Online som har gjort en riktigt resa. Det har skett en hel del sedan Gabriel Hector skrev om spelet sist. Låt mig börja med att säga att jag egentligen inte är någon MMO-person. Jag har svårt att fastna i spel som dessa för det kräver ett engagemang som jag sällan har. Jag har genom åren testat flera MMORPG men…

Review Overview

Betyg

80

About Pär Wirdfors

Jag har skrivit om film sedan 1999, uppväxt på Hong Kong-action och indiefilmer. Gillar det oväntade och att vaska fram guldkornen, anser att ingen film är för dålig för att inte ges en chans. Tycker om att plåga sina vänner genom att försöka förbättra deras filmsmak och få dem att släppa mainstreamfåran. Önskelistan på Amazon är till hälften bortglömda filmer från 70/80-talet och till hälften mystisk film från Asien. Utmärker sig på jobbet genom att vara levande filmlexikon.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.