Thale

Efter Trolljägaren var mitt sug efter mer norsk fantasy nästan larvigt högt. Jag vill inte säga att jag reste till Norge bara för att köpa Thale, men nästan.

Thale 1 Elvis har börjat arbeta extra för vännen Leo och dennes saneringsfirma. Framförallt tar de hand om döda som legat en längre tid och börjat, som de säger, ”flyta ut”. På ett sådant här uppdrag långt ute i skogen, i ett ensamt hus vid en sjö, stöter Elvis på ett dolt källarsystem. Längst in hittar de ett laboratorium och längst in i det står ett badkar fyllt med något mjölkliknande. Knappt har de hunnit börja lyssna på allt material som lämnats av den döde forskaren, förrän det ur karet uppstiger en naken kvinna. Kvinnan är dock inte mänsklig utan en huldra, en varelse med svans och helande egenskaper. Snart har den vetgirige Elvis och hans raka motsats Leo, inte bara en topphemlig myndighet efter sig utan även huldran Thales monstruösa släktningar.

Thale 2 Thale är inspelad med en extremt låg budget, inte mycket mer än 50.000 NOK, och det märks. Framför allt på ett positivt sätt i det att regissören/producenten/manusförfattaren/det mesta annat Aleksander Nordaas verkligen sugit på varenda krona. Produktionsdesignen är briljant, med Nordaas pappas källare som bas. Det känns helt realistiskt att en kvinna levt där under 25-30 år. Kanske inte ett toppbetyg till Nordaas pappa, men sonen har förhoppningsvis jobbat länge på att ”sunka ner” stället. De enklare visuella effekterna som Thales svans är också mycket imponerande, medan de helt animerade varelserna inte riktigt räcker till i vår ”motion capture”-värld. De är på inget sätt sämre än i en amerikansk B-fantasy men jag hade nog helst sett att han sparat mer på dem till den kommande, betydligt dyrare och engelskspråkiga Thale 2.

Thale 3 Till en början uppskattar jag även filmens dialog. Småpratet mellan Elvis och Leo känns realistiskt och den senares totala avtrubbning är väldigt rolig (och får senare i alla fall en delförklaring). Dessutom är Erlend Nervold som spelar Elvis mycket bra på ett spela en karaktär som jag, och säkert många med mig, kan identifiera sig i. Filmen nosar hela tiden på skräckgenren men Elvis är mer normalt nyfiken, än den idiot-nyfikenhet man ofta ser i den genren. Silje Reinamå som spelar Thale gör det med intensitet i en dialogfri roll. Att en huvudroll saknar dialog höjer kraven på de som faktiskt säger något, och längre in i filmen skulle jag önskat lite mer minnesvärda repliker. Det är lite ironiskt att filmens svagheter ligger i det som inte kostat Nordaas något mer än hans egen tid.

Thale, utvald Liksom dialogen är även handlingen i Thale något underskriven. Normalt gillar jag det, då jag själv kan bilda mig en uppfattning om vad som hänt, men här finns det inte riktigt utrymme att välja själv. Det är ganska uppenbart hur allt ligger till, men filmen gräver väldigt grunt på alla håll. Roland Åstrand gör rösten till den avlidne svenska forskaren som hållit Thale fången och experimenterat på henne under hela hennes levnadstid. Hans röst passar bra för fantasysyftet, tänk en ångerfull variant av själva Trolljägaren, men inte heller hans dialog känns helt realistisk. Jag tror att manuset hade mått bra av att Aleksander Nordaas lämnat det till några andra ögon. Filmen är bara en timme och en kvart, men den där sista kvarten är mer fullspäckad än de flesta andratimmar jag sett i nordisk film. Filmen exploderar i klaustrofobisk action för att sedan äntligen bryta sig ut i det vackra skogslandskapet. Även om Thale aldrig riktigt hade chansen att matcha Trolljägaren genom sina begränsade möjligheter, är chanserna för ett flertal ännu bättre uppföljare lika oändliga som skogen.

[small_divider]

Vi har recenserat den norska utgåvan av filmen.

About Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

One comment

  1. Nej, du Rikard, denna får bara en tvåas av mig, men din recension får en femma som vanligt av mig!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.