Star Wars Battlefront 2

Jag tillhör den skara som aldrig hoppade på Battlefront-tåget när serien startade, utan fastnade helt i Battlefield 2 som släpptes i ungefär samma veva (för att inte tala om World of Warcraft). Men jag fick höra att de som spelade det älskade det, och även uppföljaren som kom, och att de alla hoppades på ett Battlefront 3 någon dag. Istället fick vi en reboot efter att Disney köpt upp licensen, som släpptes för två år sedan. Spelare och kritiker var överens om att det var ett ”okej” spel, men det fanns en hel del saker som kunde gjorts bättre. Så DICE sadlade upp igen och har nu släppt ett spel som ska vara bättre och större än sin föregångare.

Det får väl säga att de levererade på sitt löfte, de gjorde till och med en hel trailer med John Boyega om vilka förbättringar de hade gjort, med fler kartor, fler hjältar och fler fordon än föregångaren. De introducerade nu även fyra stycken olika klasser som fyller lite olika funktioner, samt ändrade på hur deras uppgraderingssystem (kallad ”Star Cards”) fungerar. I Battlefront 2 så har alla klasser, hjältar och fordon olika Star Cards kopplade till sig, som antingen förbättrar ens existerande förmågor, eller ersätter dom med helt nya. Dessa kommer sedan i olika nivåer, där de övre mer sällsynta nivåerna är mer kraftfulla. Under de olika matcherna så tjänar man in poäng som man sedan spenderar på att komma in som speciella karaktärer eller fordon. De har helt tagit bort de olika ”power-ups” man kunde hitta på kartorna, som nu ersatts av poängsystemet eller flyttats till Star Cards. Nytt är också en hel singleplayer-kampanj, som var den biten jag var mest nyfiken på.

Man introduceras till en ny karaktär, Iden Versio, ledaren för Inferno Squad som är ett av Imperiets bästa specialförband. Historien utspelar sig från strax innan attacken mot Death Star II (och striden på Endor) till strax innan The Force Awakens. Utöver Versio så får man chansen att spela en hel del andra karaktärer från Star Wars-universiumet från denna perioden, i vad som känns lite som en introduktion inför multiplayer-biten av spelet. Utan att säga förmycket om storyn så kändes den ganska cliché, och jag hade hellre hoppats att den skulle ta sig i en annan riktning. Jag blev också lite besviken på att man inte fick en riktigt klar bild över hur The New Order kom till, vilket var vad jag hade förväntat mig, men detta kan bero på att detta är något som sparas till filmerna. Men detta sagt så infann sig Star Wars känslan genom hela kampanjen, och det är väldigt troget till canon-materialet. Alla sekvenser var välgjorda, röstskådespeleriet var riktigt bra och allt annat Star Wars var på plats. Men man ska nog bäst se det som en förberedelse inför multiplayer, då storyn inte riktigt ger mycket nytt och endast kräver 6-8 timmar att ta sig igenom.

Multiplayer är trots allt där de flesta kommer att spendera majoriteten av sin tid. Det var två spellägen som jag främst spenderade tid med: Det första var Galactic Assault, där man spelar 20 spelare på varje sida och ska försöka uppnå vissa mål för att vinna, och där alla karaktärer, hjältar och de flesta fordon finns representerade. Starfighter Assault var det andra spelläget, där man endast spelar med rymdskepp med 12 spelare på varje sida (samt ytterligare 20 datorstyrda rymdskepp) med diverse mål man måste uppnå. Här fick man även chansen att flyga de olika ”hjälteskeppen” så som The Millennium Falcon. De övriga spellägena hade jag svårt att komma in i då de inte alls är lika populära. Men jag hade inledningsvis väldigt roligt när jag började spela; kartorna var intressant upplagda, de olika målen som fanns var lätta att förstå och jag tyckte om de korta introsekvenserna som spelades i början av varje match som satte stämningen. Men efter ett tag så var det några problem som började dyka upp. Till att börja med så förstår jag inte varför det ens finns ett förstapersonsperspektiv, då du får så många fler fördelar av att köra i tredjeperson. Även om jag skulle förstnämnda så är det inte värt uppoffringen att kunna se runt hörn/över krön. Den korta tid jag försökte köra med FPP slutade oftast med att jag blev skjuten så fort jag sprang runt ett hörn. Det andra jag märkte är att det laggade förvånansvärt mycket, och så som synkningen mellan spelarna funkar så var det alltid till anfallarens fördel. Vet inte hur många gånger jag dött strax efter jag gömt mig bakom en barriär för att inte bli träffad. Men när man efter en liten stunds spelade så stöter man på det som är det sämsta (och blivit det mest kontroversiella) med Battlefront 2: Lootboxes och Star Cards.

I de tidigare spelen har man, precis som i DICE’s Battlefield-serie, låst upp nya vapen och förmågor genom att spela en viss klass, använda ett visst vapen eller utrustning under en viss tid eller genom att uppnå vissa mål (achivements), till exempel ”Döda 10 personer med laserpistol under ett och samma liv”. Detta system gör att man får en naturlig känsla av framsteg, och man har dessutom själv möjlighet att styra över de vapen och utrustningar man ska låsa upp. Detta är INTE hur det funkar i Battlefront 2. Här blir man istället tilldelad så kallade ”Lootboxes”, lådor som innehåller Star Cards, som i sin tur är de som visar vad man har låst upp för nya förmågor, utrustning och vapen. Bortsett från vissa enstaka fall så vet man inte alls vad man får i dessa lådor.  Vad värre är att det kan innehålla helt kosmetiska kort som en ”emote”, att en av ens karaktärer kan säga eller göra en rörelse. Visst, det finns möjlighet att skapa sina egna Star Cards och uppgradera dom, men materialet för att göra detta får man väldigt lite av och även det från lådorna. Det som sedan har gjort det hela kontroversiellt är att man också kan köpa dessa lådor för riktiga pengar, vilket i skrivande stund fått ett antal länder att undersöka hur vida det ska räknas som hasardspel eller inte. Efter kritiken så har EA DICE valt att stänga av funktionen tills man har hittat ett sätt som känns mer rätt. Det återstår att se hur detta system ser ut i slutändan.

Om man ser på de tekniska bitarna i spelet så är det ett otroligt snyggt spel, och det flyter på riktigt väl. Det är lätt att förstå att DICE ligger bakom spelmotorn, Frostbite, som driver hela kalaset då et används till sin fulla potential. Oavsett om man befinner sig på snöplaneten Hoth, skogsmånen Endor, ökenplaneten Jakku eller ute i rymden, så hade man plockat bort alla UI-element så hade det varit som man tittat på en Star Wars film. Ljudet i spelet håller lika hög kvalité, med alla laserskottens vinande till de imponerade basexplosionerna från Wookies ”implosion grenade” eller Slave-1s (Boba Fett’s skepp) ”seismic charge” så är så Star Wars det går att få ett spel. Om man bortser från de problem med lagg jag hade i vissa matcher, så fungerade spelet riktigt bra.

Det är svårt att inte känna en viss frustration över hela Lootbox- och framstegssystemet. För även om singleplayerkampanjen var kort och historien inte gav så mycket nytt, så kändes den ändå mer genomarbetad än många andra tidigare, liknande spel (t.ex de senare Battlefield-spelen), och om inget annat så var den definitivt trogen till källmaterialet. Om man sedan bortser från de problemen med lagg, och inkluderingen av ett onödigt förstapersonsperspektiv, så är själva multiplayer-biten ganska rolig. Men när man efter en match där man gjort riktigt bra ifrån sig som ”Officer”, öppnar en Lootbox och man får ett Star Card med en förmåga för en helt annan klass, och en emote för en annan, kan man då inget annat än känna att det kommer ta en evighet för att man ska få den här nya utrustningen man vill ha till sin favorit klass, hjälte eller skepp. Vi får väl se vad som händer i framtiden när EA DICE känner att de har hittat ett system som ”känns rätt”. Kanske gör jag ett återbesök då.

Jag tillhör den skara som aldrig hoppade på Battlefront-tåget när serien startade, utan fastnade helt i Battlefield 2 som släpptes i ungefär samma veva (för att inte tala om World of Warcraft). Men jag fick höra att de som spelade det älskade det, och även uppföljaren som kom, och att de alla hoppades på ett Battlefront 3 någon dag. Istället fick vi en reboot efter att Disney köpt upp licensen, som släpptes för två år sedan. Spelare och kritiker var överens om att det var ett "okej" spel, men det fanns en hel del saker som kunde gjorts bättre. Så…

Review Overview

Betyg

70

About Henrik Grönberg

Entusiastisk gamer och e-sportälskare som spelar allt från snabba FPS- till tidskrävande, turbaserade strategi-spel.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.