Sea of Thieves

Jag har aldrig varit lockad att spela online då de flesta online-communityn är rena giftet. Att spela med häcklande och oförskämda tonårsbusar står inte högt på min lista om hur man har kul. Målet är som oftast att vara bäst, ofta på bekostnad av andras nöje och det är något jag aldrig förstått mig på.

Det var också skälet att Sea of Thieves online-upplevelse lockade. Det såg ut att ha mer fokus på samarbete och ha kul med sina kompisar än att behöva dras med allt sånt som jag avskyr med online-spelande. Av den anledningen valde jag att ta steget, bli pirat och segla på de 26×26-haven.

Tyvärr började det inte bra. I ett online-spel förväntar jag mig att jag skall få skapa min online-persona. Den avatar som skall representera mig skall vara omsorgsfullt konstruerad och stylad efter mina önskemål. Det är inget högt krav att ställa men Sea of Thieves lyckas tyvärr inte leverera. Det enda man tillåts göra är att autogenerera sex stycken fördesignade pirater. Pirater som enligt mig lämnar mycket att önska då de i överlag alla ser likadana ut. Är man inte nöjd med sin lott får man rulla tärningarna på nytt och hoppas på bättre tur. Tyvärr leder det till en jäkla massa rullande om man är kräsen. Och var är min sexiga piratdrottning?! Alla ser ut som något skeppskatten släpat ombord.

Sea of Thieves är absolut inget spel man kan beskylla för att hålla ens hand men den håller inte ens en krok. Jag hade faktiskt inte haft emot lite undervisning före strapatsen drar igång. När jag stiger ut ur baren där äventyret börjar vet jag knappt vart jag skall starta. Jag förstår inte hur jag kommer till sjöss och det är ju ändå en ganska viktig del i spelet. Väl på skeppet vet jag inte hur man navigerar eller hittar skatter. Som ganska oerfaren online-spelare kom min räddning i formen av andra spelare som kunde förklara och guida mig hur saker fungerade. Jag rekommenderar de flesta att ta hjälp av främlingar eller slå sig ihop med kompisar med erfarenhet för att komma igång snabbt.

När man väl är ute på det skimrande havet börjar spelet skina på allvar. Alla omgivningar gör att en pirat med ögonlapp borde vara rejält avundsjuk på de med två fungerande ögon för jisses vilka vackra miljöer!

Havet är bland det snyggaste vatten jag skådat i ett spel. Rare har inte jagat realism utan vågorna har en tecknad surrealistisk kvalitet som gör dem oerhört vackra och hypnotiska när de skiftar mellan lugn och böljande vansinne. Havet är stjärnan i Sea of Thieves. Himmelns skiftande från dag till kväll är alltid en fröjd för ögat och oväder känns påtagligt farliga. Spelets sätt att signalera raids som ett stort moln i formen av en dödskalle som tornar upp sig över en ö är också otroligt iögonfallande.

Tyvärr är saker och ting mindre vackert så fort man lämnar havet. Öarna man besöker är inte lika fina. De lider av att se ganska tråkiga och okaraktäristiska ur. Tyvärr är jag inte heller något fan av de uppdrag man ges. De tre huvudsakliga uppdragen går ut på att antingen hitta skatter, döda fiender eller leta upp samt transportera varor.

Rare skall väl ha en liten eloge för att skattjakten är lite mer spännande än den låter för den bjuder på allt från gåtor i formen av ramsor och begär att spelaren hittar kistan nergrävd någonstans. När man väl hittat den gäller det sen att överleva flykten från ön med blodtörstiga skelettmatroser hack i häl. Piratkänslan är absolut där men när man gjort det 20 gånger är det inte lika fräscht och spännande.

Att strida till fots i Sea of Thieves känns ganska otillfreställande i överlag. Något känns off. I slutändan blir det mest tråkigt och repetitivt. Att få till bra närstridskänsla i förstaperson är sällan lätt och Rare lyckas inte alls, varken med närstrid eller projektilvapen. Man vill verkligen inte bli bordad, för strid på däck är långt ifrån lika roligt som när man strategiskt placerar sina skepp för att kunna skjuta andra spelare i sank med tunga kanonkulor.

Medan jag inte tycker om livet utanför båten så älskar jag däremot livet ombord. Att man delat upp uppgifter att sköta på båten är ett genidrag. En spelare håller utkik i masten, en annan styr skutan, den tredje är i kartrummet och navigerar medan en fjärde är på däck, sköter underhåll och är gruppens första försvarslinje om saker börjar gå söderut. Den här fördelningen av uppgifter och sektoruppdelning är det som är det absolut bästa med Sea of Thieves. Om inte alla hjälps åt att ladda kanoner, laga skrov och hinka ut vatten går ens grupp oftast ett blött öde till mötes. Det är hektiskt och intensivt men det är också roligt och genuint unikt. Det är här som spelet bjuder på något som få andra spel gör.

En annan liten detalj jag uppskattar är att allt fokus ligger på spelarnas förmåga som individer och att fungera som en grupp. Sea of Thieves är helt befriat från erfarenhetspoäng och levlar som gör att din karaktär blir bättre. Framgång mäts absolut men det påverkar inte dina skills som i många andra spel av den här naturen. Du kan fortfarande bli brutalt kölhalad som den n00b du är men då beror det på erfarenhetsskillnad och nerlagd speltid och inte för att din motståndares siffra säger 103 medan din säger 42. Det är något jag kan uppskatta.

Som ni kan höra är jag är en ganska tråkig och lam pirat. Jag suktar inte så mycket efter salta äventyr och glittrande skatter som att få ta det lugnt på däck eller stirra ut över horisonten i en hög mast. Då och då får det också gärna uppstå konflikt på öppet hav.

Det är kanske det som är grejen. Sea of Thieves tillåter dig att spela på det vis du gillar men då önskar jag att det fanns mer komponenter av det jag gillade. Jag hade velat se mer roller och unika förmågor som gör teamwork ännu mer vitalt för upplevelsen.

Under sommaren har Rare lovat att rulla ut uppdateringar och mer substans till sitt piratuniversum. Om något av detta gör att fler mekaniska system kan samverka eller skapa mer spännande dynamiker på båten blir jag lycklig och kanske motiverad att återvända till sjöss. Lyckas de dessutom få hela uppdragsvariationen bättre parallellt med förfinad kampkänsla kan Sea of Theives verkligen skapa sin egen framgångsrik sjörövarhistoria. Just nu är det dock för tunt på innehåll från akter och för till styrbord och barbord för att jag skall vilja fortsätta livet som livsbejakande pirat, så för stunden hänger jag av hatten och sätter papegojan tillbaka på sin pinne.

Jag har aldrig varit lockad att spela online då de flesta online-communityn är rena giftet. Att spela med häcklande och oförskämda tonårsbusar står inte högt på min lista om hur man har kul. Målet är som oftast att vara bäst, ofta på bekostnad av andras nöje och det är något jag aldrig förstått mig på. Det var också skälet att Sea of Thieves online-upplevelse lockade. Det såg ut att ha mer fokus på samarbete och ha kul med sina kompisar än att behöva dras med allt sånt som jag avskyr med online-spelande. Av den anledningen valde jag att ta steget,…

Review Overview

Betyg

60

About Nathalie Leth

Nathalie Leth
Även om inget tycks kunna rubba hennes favoritfilm Definitely, Maybe från första platsen så är jakten ständigt igång efter nya filmupplevelser. Varesig det rör sig om en prasslig chipspåse och häftig thriller eller tio kilo choklad med det senaste romantiska dramat så kan man räkna med att Nathalie redan är på plats. Om filmen dessutom är gjord av Denis Villeneuve eller har Jake Gyllenhaal i någon av rollerna så finns det inget väder som stoppar henne från att se detta på bioduken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com