Mer saga än realism i Rocketman

Fjolårets supersnackis till film var som vi alla minns Queen-biografin Bohemian Rhapsody. Rami Malek trallade hem en Oscarsstatyett för bästa manliga huvudroll, Queen toppade åter listorna och cirka 450 000 svenskar pallrade iväg sig för att se den hyllade biopicen. Själv förstod jag dock aldrig riktigt vad som gjorde filmen så fantastisk som vissa påstår. Det är en bra film, helt klart. Skådespelarinsatserna var solida och manuset slipat men någon enastående filmupplevelse skulle jag inte sträcka mig till att kalla det. På vågen av Bohemian Rhapsodys succé var det meningen att Elton John biografin Rocketman skulle rida på, det förståeligt då utgångspunkten vid en första anblick känns väldigt liknande, det vill säga; brittisk homosexuell man slår igenom som världsstjärna under 70-talet med allt vad det innebär. Rocketman har många likheter med Bohemian Rhapsody i så väl berättarsätt som paketering, Rocketman vågar dock spreta lite mer, något som jag principiellt uppskattar men som i slutänden även stjälper den.

På klassiskt biopic-maner kastas vi in i ett scenario som resten av filmen kommer att bygga mot, i denna film försätts vi i ett terapirum där en showförberedd Elton John stormar in med färgglada djävulshorn och vingar. Han slår sig omärkbart ner på en tom stol och öppnar sitt hjärta angående sin karriär och sitt liv, han får inte speciellt många motfrågor från terapeuten och det hela scenariot känns väldigt fabricerat á la Hollywood. Vi förstår snabbt att realism kommer vara ett sekundärt moment i denna film, det är sagan om Elton John det är fokus på.

Taron Egerton som Elton John i Rocketman av Paramount Pictures.

Nu påbörjas en klassisk livshistoria med start från Eltons barndom och slut vid terapirummet. Vi blir nu även varse en stor skillnad med Rocketman jämfört med Bohemian Rhapshody – det är en musikal. Musikalnumren är ett inslag jag instinktivt uppskattar, det är ett grepp som gör att musiken berättar historien om sångaren istället för att sångaren ska berätta historien om musiken, det gör även att man kan släppa kraven om realism och trovärdighet. Rocketman visar sig snabbt tyvärr vela i sitt narrativ vilket gör att den snarare berättas via musiken – via Elton – via musiken igen. Det är mycket olyckligt att de väljer att utveckla historien på detta vis, det berövar nämligen filmens rätt som renodlad biopic och som renodlad musikal, produkten blir då endast något diffust där emellan.

Som barn var Elton väldigt tillbakadragen och timid, detta mycket beroende på det stökiga hemmet han växte upp i. Hans far var ofta frånvarande och hade långt till att ge beröm. Det lågintensiva krig ständigt pågående mellan hans mor och far förbättrade inte direkt situationen och Elton hade ständigt svårt att veta vilken sida han skulle välja att stå på i det. Som en verklighetsflykt fann Elton snabbt pianot där han började utveckla sin musikaliska talang. Hans farmor var då snabb med att få honom att söka till kungliga brittiska musikskolan, en skola han snart skulle komma att bli en mönsterelev på. Elton visar sig ha lätt för toner men svårt för texter, han finner helt enkelt inte rätt ord. Efter att han provspelat en instrumental låt inför ett skivbolag parar de ihop honom med den misslyckade låttext författaren Bernie Taupin. Duon visar sig snabbt vara ett vinnande koncept och de blir erbjudna tredubbla skivkontrakt som följd av listettan Your song.

Taron Egerton och regissören Dexter Fletcher under inspelningen av Rocketman av Paramount Pictures.

1970 bokas Elton till den ikoniska klubben ”Traubadour” i Los Angeles för en spelning. Nervös och medveten om att halva Beach Boys närvarar i publikhavet kliver han ut och fullständigt river hela klubben. Spelningen skulle snart komma att skriva in sig historieböckerna som den kväll då Elton John slog igenom i USA. Eltons dröm om att bli världsstjärna hade alltså över en natt blivit fulländad. Bernie och Elton hade gjort det tillsammans. Men framgång sliter på gammal vänskap då skivbolagsproducenter, manegers och nya ”vänner” alla vill ha en bit av kakan. Ju längre Elton går i sin karriär desto sämre blir hans kontakt med Bernie och desto värre börjar han att må. Rocketman utvecklas nu, ungefär halvvägs in lite oväntat till en film om vänskap. Mycket med Elton och Bernies relation påminner faktiskt om Freddie Mercureys och Mary Austins i Bohemian Rhapsody, om det bara är en tillfällighet eller aktivt val vågar jag inte spekulera i men att båda filmerna väljer samma fokus känns osannolikt.

Mycket väntat väljer Rocketman den naivt putsade vägen istället för den sanna. All form av explicit innehåll som eventuellt hade kunnat letat sig in i manuset har noga tvättats bort så att den garanterat ska stöta sig med så få som bara går, så den kan rulla på biografer så friktionsfritt som möjligt. Resultatet blir en barnfilmsdoftande dialog och en extremt tillrättalagd berättelseutveckling. Att Rocketman spelar det naiva kortet funkar dock bättre än när exempelvis Bohemian Rhapsody gör det. Rocketman känns på många sätt mer som en fantasifull karusell än som ett genuint porträtt. Det vill säga; om du vill uppskatta Rocketman får du välja att se det som en saga snarare än en trovärdig biografi.

Jamie Bell som Bernie och Taron Egerton som Elton John i Rocketman av Paramount Pictures.

Som jag tidigare varit inne och hintat om är manuset långt ifrån fläckfritt. Dialogen är bitvis smärtsam plågsam att lyssna på och den enda skådespelare med kompetens nog att få replikerna att lyfta är Taron Egerton som spelar Elton, en rollprestation han gör med bravur. Hans minspel är stundvis genialt och en Oscarsnominering kan jag nog nästan utlova för den unge britten. Ibland tenderar han till vad som kan likna överspel men man köper det ändå med tanke på att Elton John känns som en väldigt excentrisk och extrem människa i övrigt. Tyvärr lyckas ingen annan i ensemblen få till något ens i närheten så bra som Taron. Många överspelar och hur mycket jag än hatar att konstatera det så skulle nog skådespelarvirket behöva varit mer meriterat för att ge filmen en solidare grund.

Den slutgiltiga känslan när eftertexterna rullar är att det här är en film som snabbt kommer lämna ens tankegångar. Musiken kanske kommer dunka kvar i huvudet ett tag till men inte alls lika länge som Queens låtar gjorde förra året. Rocketman är ingen dålig film, den är fartfylld, färgglad och lämnar stort utrymme för musiken. Musikalnumren är ofta spektakulära och har stort hjärta men konceptet bär den inte hela vägen fram. Det känns inte så intressant att höra en till världsstjärnas livsberättelse från början till slut, det kan inte längre skaka om en. Om du var ett gigantiskt fan av Bohemian Rhapsody tror jag att du kommer gilla Rocketman, inte lika mycket men du kommer ändå gilla den. Musiken är svängig och berättelsen varm.

Rocketman släpptes idag måndag 10/14 på Blu-ray och DVD

Missa inte vår Rocketman tävling för din chans att vinna hem ett blu-ray exemplar av filmen!

Fjolårets supersnackis till film var som vi alla minns Queen-biografin Bohemian Rhapsody. Rami Malek trallade hem en Oscarsstatyett för bästa manliga huvudroll, Queen toppade åter listorna och cirka 450 000 svenskar pallrade iväg sig för att se den hyllade biopicen. Själv förstod jag dock aldrig riktigt vad som gjorde filmen så fantastisk som vissa påstår. Det är en bra film, helt klart. Skådespelarinsatserna var solida och manuset slipat men någon enastående filmupplevelse skulle jag inte sträcka mig till att kalla det. På vågen av Bohemian Rhapsodys succé var det meningen att Elton John biografin Rocketman skulle rida på, det förståeligt…

Review Overview

Betyg

60

About Svante Håkansson

Jag är en 16-årig kille från Sala med lätt besatthet för alla film-boxar signerade Artificial Eye eller Criterion. Mitt största nöje på fritiden är att springa mellan biografer när det är filmfestival och att försöka se så många oscarsnominerade filmer som bara går.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.