Resident Evil 2 (PS4)

21 år efter dess release får vi återigen stappla omkring med Leon och Claire till zombieinfekterade Raccoon City. Återkomsten är en mix mellan gammalt och nytt som i sin helhet är ren och skär briljans…

Jag minns när jag spelade Resident Evil 2 när det begav sig. På Nintendo 64. Jag minns hur rädd jag blev, och förblev genom alla genomspelningar, när den där förbannade lickern hivade sin lekamen genom spegeln i förhörsrummet. Jag glömmer aldrig de extremt stora spindlarna i kloakerna. Jag spelade igenom Gamecube-versionen våren 2016, och tack vare att min spindelfobi blir värre för vart år som går satt jag och stirrade rakt ner i golvet och således sprang i blindo när jag skulle förbi avskummen. ”När jag kommer till spindlarna kan det hända att du får köra”, förvarnade jag min sambo om när startade denna remake för första gången.

För visst är denna nyversion ett riktigt otäckt och ruskig spel. Det är något som är säkert. Originalet var läskigt back in the days, men numera, efter oräkneliga genomspelningar håller det inte samma gamla skräckfaktor. Förutom spindlarna. År 2019 däremot är skräcken tillbaka med besked, och det hände mer än två gånger att jag hängde mig på pausknappen när det skedde någonting oväntat (och läskigt). Någon gång handlar det om att en zombie ramlade omkull på golvet, andra gånger handlar det om tunga steg ute i korridoren som är lite väl snabba för att tillhöra en hasande zombie. Ja, det är såklart Mr. X som klampar omkring i Raccoon Citys polishus och bidrar till en stress- och skräckfaktor jag inte vet när jag upplevde senast. Slösa inte dina kulor på denna typ, han är odödlig. Skjut av honom hatten om du känner dig lite fräck, men spring sedan för allt vad galoscherna håller för. Tro inte att du är säker för att du springer in i ett rum – han kan smälla sönder väggen bakom dig om det skulle vara så.

En hattprydd Mr. X är ingen du vill möta i en mörk gränd. Inte ens mitt på ljusa dagen.

Jag har hängt med skapligt i franchisen genom åren – i varje fall de spelen som fått en siffra i titeln. Intresset svalnade dock ordentligt i och med besvikelsen Resident Evil 5 (det var kul att spela multiplayer på, men ifall det är ett Resident Evil-spel vet i tusan), vilket bidrog till att jag inte ens funderade på att köpa del 6. Inte ens del 7 köpte jag faktiskt som har hyllats för att, äntligen, ha gått tillbaka till seriens skräckrötter. Har faktiskt inte ens spelat det i skrivande stund, mest på grund av tappat intresse sedan del 5. Remaken på Resident Evil 2 är dock en perfekt mix av action, survival och skräck. Vi är tillbaka i de tre första spelen med en ganska stor touch av magnifika Resident Evil 4. Kanske är det aningens mer action än i originalet, men ifall man jämför de två första Resident Evil-spelen är det ettan som har flest skräckelement medan tvåan har flest actionelement. Som sagt – mer action än i originalversionen, men det finns fortfarande pussel du måste lösa och så måste du leta upp och hålla hårt i din ammunition och inte slösa den i onödan. Förutom att Mr. X är en odödlig och opålitlig typ kan vissa zombies krypa vidare även fast du till synes tömmer tio salvor mitt i plytet på dem. Låt bli dem eller skjut sönder knäskålarna på dem är ett gediget tips ifall du vill spara på dina skott till längre in i spelet. Jag ska även tillägga att jag spelade igenom spelet på normal svårighetsgrad.

Lalla omkring inne i polishuset är en nostalgitripp utan dess like. Tråkigt nog är originalsoundtracket bortplockat och ersatt med en ganska intetsägande musik, i varje fall stundtals. Musiken när Mr. X jagar dig är ganska häftig, men annars är det inte ett soundtack som sätter sig. Den stora hallen i polishuset hade en väldigt karaktäristisk musikslinga för oss som spelade originalet, men den är ersatt med… ingenting. Det är helt tyst i stället. Men frukta inte – originalsoundtracket finns för nedladdning. För en summa pengar, tyvärr. Någonting annat som är nytt är att de klassiska statiska kameravinklarna är borta. Detta observerade inte undertecknad förrän jag sprang runt i hallen i polishuset. Om detta är en nyhet som är till det bättre kan nog de lärda tvista om länge, personligen tycker jag att det är en nyhet som bidrar till att det blir ännu läskigare än tidigare. Hade dock varit perfekt ifall det kom ett läge där man kunde ändra till statiska kameravinklar, inte minst för att maxa nostalgimätaren.

Skjut loss lemmarna på dina fiender. Ta gärna benen – då ligger de där och kryper istället. Du får dock vara på din vakt ändå då deras räckvidd är otrolig trots deras krälande approach.

Som innan är spelet uppdelat utifrån två huvudstorys – en från polisrookien Leons S. Kennedys perspektiv och en från motorcykelkörande Claire Redfields perspektiv. Båda karaktärerna har två olika scenarion, så för att få se allt måste du varva storyn fyra gånger, vilket tidsmässigt inte ska vara någon omöjlighet då spelare som spelat spelet tidigare lär varva ett scenario på 5-8 timmar. Men även nya spelare är härmed välkomna in i franchisen. För visst är denna remake en ordentlig crowd pleaser, men den är väl så pass balanserad att nya spelare, i det närmaste helt ovetandes, kan hoppa in och hänga med i storyn/serien. Du som känner dig riktigt hardcore kan ju köra igång svårighetsgraden med samma namn. Då blir det ännu mer nostalgi när ink ribbons återvänder till ditt medvetande sedan många år i dvala. Och tycker du att fienderna tål mycket på normal så…

Remaken av Resident Evil 2 är ett spel med väldigt få svagheter och blandar nyheter med gamla nostalgidelar på ett obarmhärtigt bra vis. Jag har alltid varit ett större fan av första delen i serien (remaken till Gamecube, bör tilläggas), men denna remake har Resident Evil 2 fått ett uppsving som heter duga. Jag har alltid tyckt att storyn tappar ju längre slutet man kommer, och så är fallet även nu. Jag önskar att man skulle kunna springa runt i polishuset någon timme längre än vad man gör, och minska ner några av passagerna som kommer senare. Första Resident Evil har i det närmaste inga ointressant passager medan kloakerna och labbet i Resident Evil 2 aldrig har intresserat undertecknad lika mycket som första halvan av spelet. Tyvärr blir det lite väl linjärt i dessa områden ifall man jämför alla de olika dörrarna och hallarna i polishuset, men storyn knyts ihop på ett spännande vis i spelets slutskede, trots att de delarna inte tilltalar mig lika mycket. Perfekt mix mellan gammalt och nytt har jag kallat spelet tre gånger med denna mening, och detta innebär bland annat att mina nemesisspindlar är ersatta med någonting annat, på både gott och ont. Men sammanfattningsvis har Capcom lyckats fantastiskt bra med denna remake ersatt med rätt grejer och lämnat kvar det som ska lämnas kvar för att fansen ska vara mer än nöjda, så visst huserar den där uppe bland de tre bästa remakes som någonsin gjorts i spelvärlden. Dessutom är det ett av de mest balanserade och välgjorda skräckspelen jag någonsin spelat Jag längtar redan efter remake på Resident Evil: Nemesis.   

21 år efter dess release får vi återigen stappla omkring med Leon och Claire till zombieinfekterade Raccoon City. Återkomsten är en mix mellan gammalt och nytt som i sin helhet är ren och skär briljans… Jag minns när jag spelade Resident Evil 2 när det begav sig. På Nintendo 64. Jag minns hur rädd jag blev, och förblev genom alla genomspelningar, när den där förbannade lickern hivade sin lekamen genom spegeln i förhörsrummet. Jag glömmer aldrig de extremt stora spindlarna i kloakerna. Jag spelade igenom Gamecube-versionen våren 2016, och tack vare att min spindelfobi blir värre för vart år som…

Review Overview

Betyg

90

About Kenny Nordgren

Kenny Nordgren
En nästan värmlänning som sedan hösten 2014 är bosatt i Kungälv utanför Göteborg. Arbetar till vardags som pedagog på en låg- och mellanstadieskola. I ryggsäcken finns fem år på universitet med studier inom filmvetenskap och historia. Dagdrömmer om att inom en överskådlig framtid få chansen att skriva en doktorsavhandling rörande skräckfilm. Gillar förutom film även fotboll, tv-spel, hårdrock och att laga rolig mat.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com