Play

Ruben Östlund har sakta men säkert avancerat på den svenska filmscenen med debuten Gitarrmongot, som fick viss uppmärksamhet, och den kritikerrosade De ofrivilliga. Tre filmer in i karriären börjar det vara dags att sätta det där definitiva avtrycket, och det gör han tveklöst med djärva Play. Inget snack om saken.

Tre unga killar är ute och gör stan. De träffar på ett annat gäng killar som börjar följa efter dem och snart inleds ett obehagligt spel, där inte bara mobiltelefoner står på spel. Ungdomar med invandrarbakgrund som med skickligt konstruerade rollspel och psykologiska knep inte behöver ta till våld för att i princip råna jämnåriga, har tydligt varit vanligt förekommande i verkligheten. Fördomar är ett tveeggat svärd.

Usch vilken jobbig film att titta på! Inte jobbig för att det förekommer våld, utan jobbig för att det är besvärande enkelt att sätta sig in i situationerna och känna hur det känns att vara där killarna befinner sig. Att känna den där paniken, hjälplösheten och förnedringen. Den där igenkänningshumorn som är så populär i Sverige, med Sällskapsresan eller Vuxna människor, fast humorn utbytt mot en stressande obehagskänsla som kryper in under skinnet och stannar där. Psykologisk terror som är fullt i klass med Funny Games eller något annat sadistiskt, fast inte alls lika uppskruvat och placerat i en miljö där den känns hundraprocentigt autentisk, något den dessvärre även är. Det känns verkligen att se Play och vore det inte för att den samtidigt är sjukt fängslande hade nog lusten att stänga av tagit överhanden. Michael Haneke skulle varit stolt samtidigt som han förmodligen tagit anteckningar över hur småskaligt och vardagligt man kan hålla något som nästlar sig in hos tittaren på ett nästan oförskämt sätt.

Sedan är det ju det där med fördomarna. Att handskas med frågorna och fenomenen som Östlund gör, utan förmanande pekpinnar eller tydliga moralkakor, är modigt. I händerna på en mindre skicklig regissör hade Play kunnat få en otäck bismak av rasism, men här finns nyanserna som snarare får en att fundera över sina egna rädslor, fördomar och samhällsanalyser. Filmen är ungefär lika delar intressant debattinlägg och krypande obehaglig thriller. Det är bara att välja hur man vill se på den, vilket jag antar kommer bidra till att filmen kommer stå sig bra med tiden, och förmodligen bara bli bättre vid en andra eller tredje titt. Förmodligen finns där fler detaljer och aspekter att upptäcka.

Östlund fortsätter även med sitt kyligt iakttagande sätt att göra film, som ekar övervakningskamera, slump och improvisation, men som gång efter annan visar sig vara mer genomtänkt än man först anar. Jag hör kanske inte till dem som tycker hans foto är överdrivet snyggt att titta på, men den fungerar utmärkt för filmen, även om man nästan hinner börja tröttna innan eftertexterna rullar. Men bara nästan. Det är dock något med statiska kameravinklar som kräver en del av såväl tittare som regissör för att fungera fullt ut i nästan två timmar. Å andra sidan tror jag inte det hade blivit lika drabbande om den varit filmad på ett mer konventionellt sätt. Han lyckas även vansinnigt bra med med personregin, eller om det är så att samtliga gröngölingar bara råkar vara sanslösa talanger. Förmodligen en kombination av de båda, för jag tvivlar aldrig en sekund på trovärdigheten i någon av skådespelarnas prestationer. Det känns som smygfilmade verkliga situationer.

Tillsammans med Lisa Aschans Apflickorna som också kom under 2011, visar Play att det finns hopp gällande svensk films framtid. Förhoppningsvis får dessa två regissörer fortsätta göra filmer utifrån sitt eget huvud och inte behöva söka efter en så bred träffbild som möjligt.

About Erik Nyström

Erik Nyström
Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.