Piraterna!

Piratkaptenen, som leder ett gäng udda och misslyckade pirater, får för sig att han ska ta hem trofén ”Årets pirat” som delas ut av Piratkungen till den pirat som lyckats skaffa det störta bytet under året. Deras försök att skaffa det största piratbytet tar dem till London och de hamnar snart i klorna på piraternas största fiende, drottning Victoria. Det är fullt med förvecklingar och jakter och skämten haglar genom hela filmen.

Rösterna i originalversionen görs av Hugh Grant, Salma Hayek och Martin Freeman med flera. Alla dessa gör ett kanonjobb och läpprörelserna på lerfigurerna är synkade med deras ljudningar, så det ser klockrent ut. Det svenska ljudspåret är lite tamare och Daniel Sjöberg är klart mindre klockren som piratkaptenen än Hugh Grant. Andra svenska röster görs tex av Gustaf Hammarsten och Helena af Sandeberg. Eftersom rösterna är pålagda i efterhand blir det ibland lite osynkat mellan läpprörelser och ljuden.

Jag har varit ett fan av Aardman Animations skapelser sedan jag såg den första Wallace & Gromit filmen A Grand Day Out för drygt 20 år sedan och har sedan dess följt deras utveckling med spänning och stort intresse. Denna film är ett samarbete med Sony och det är på gott och ont, kanske mest ont. Det är med viss besvikelse jag sätter mig och recenserar Pirater! Jag får en känsla av att filmen, i större grad än deras tidigare produktioner, finslipats med en amerikansk publik i tankarna. Aardman har alltid varit mästare i tempoväxlingar och vågat dra ner tempot i långa sekvenser för att få en bättre dynamik i berättandet. I denna film verkar de inte ha vågat det eller kanske fått kompromissa bort detta, för tempot är högt så gott som genom hela filmen.

Jag tycker också att de tappat bredden på sina skämt. Tidigare har det varit blandning där man varvat med mängder av skämt både för unga som vuxna. Jag upplevde det som om balansen nu har förskjutits till mer vuxna skämt och filmen kändes inte alls så barnvänlig som deras tidigare produktioner. På den positiva sidan kan jag nämna att det är den snyggaste produktionen som Aardman gjort hitintills, men så har de också använt mer CGI än tidigare. Stundtals är det nästan för snygga lerfigurer och allt känns mer eller mindre dataanimerad även när det inte är det. Den ”äkta” känslan som jag upplevde med de tidiga Aardman-produktionerna finns absolut inte här.

Som extramaterial bjuds man på ett kommentarsspår, ett enkelt spel och ett par dokumentärer om produktionen samt om hur badkarsjakten gjordes. Dokumentärerna känns lite trista och har inte någon glöd eller djup, utan känns mest som om man ser till att uppfylla det obligatoriska för denna typ av film – ”så här har vi gjort det fantastiska”.

Piraterna! är klart sevärd men jag känner att en del av den brittiska själen i Aardmans produktion har sålts i hopp om större framgångar på den amerikanska marknaden.

About Roney Lundell

Sthlmare vars puls ökar av Anea, Bladerunner, Caol Ila, Dahlström, England, Fotboll, Gudfadern, Hammarby, iPhone, Japan, KISS, LittleBritain, MontyPython, NewYork, OldBoy, PulpFiction, Qi, Resor, Susanna, ToyStory, USA, Värme, Whisky, X-men, YoungOnes, Zzzz, Åka, Älska, Öl

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.