Patriots day

Den mest Bostoniga filmen som någonsin gjorts (glöm The departed och Gone baby gone. Eller inte) försöker å ena sidan i sina sista ögonblick nå utanför sin lokalpatriotiska ryggrad. Det här handlar om en stad som aldrig för ett ögonblick skulle tillkänna någon annan en vinst; som vägrade bli belägrad i april 2013 när bröderna Tsarnaev sprängde två hemmagjorda bomber nära mållinjen vid Boston maraton.

Peter Berg är en habil filmskapare som nog har hindrats från att vara riktigt kreddig av det faktum att han väljer Väldigt Amerikanska projekt (Friday night lights, Battleship, filmer där Mark Wahlberg är en ordinär man som kämpar mot oöverstigliga odds etc.) Patriots day avviker inte på något sätt när den försöker framhäva västvärldens motståndskraft mot det som hotar vad man ibland kallar ”vår livsstil”. I Patriots day handlar det om just de som kämpade tillbaka men till och med terroristerna humaniseras, främst av allt den yngre brodern – just därför att han var så invaggad i det samhälle dådet riktades emot. Han, som rökte på, gick på college och sade ”dude” i varje mening. Han, vars vänner utan vidare undanhöll bevis från polisen och FBI, som var det frågan om ett pojkstreck eller nollningsritual. Patriots day verkar med mening förringa brödernas motiv för dåden – eller snarare poängtera hur deras livsstil i sig självt förringade handlingen.

Filmens huvudkaraktär är dock polisen Tommy Saunders (Mark Wahlberg som ordinär man som kämpar mot oöverstigliga odds etc.), ett hopkok av flera verkliga personer, varför han har en snurresprättförmåga att alltid befinna sig i händelsernas mitt. Han står vid mållinjerna när bomberna exploderar och bevittnar förstörelsen och kaoset. Vid det laget har vi i filmen redan följt flertalet personer som på ett eller annat sätt hamnade i Tsarnaevbrödernas väg. Berg har blandat filmklipp från verkligheten med situationer återskapade ända ner i klädesplaggen. Som en hopslagning av två manus är Patriots day tydligtvis berättat av någon som har läst polisrapporterna och lyssnat på vittnesutsagor. Vissa saker går inte att hitta på och de verkliga händelserna har inget behov av att hottas upp för att mjölka ur mer spänning. Filmen skildrar troget de brottsbekämpande myndigheterna som deltog, från bostonpoliserna som var de första på plats till FBIs fältagenter som rasande effektivt reder ut logistiken och med till synes all världens cybertalang till sitt förfogande (det är inte sci-fi, det är där pengarna finns) behöver de ändå Tommy Saunders lokalsinne för att följa terroristernas väg – till polisen i Watertown där de slutgiltiga uppgörelserna utspelade sig, och där J. K Simmons till fullo utnyttjar sin långsamma gänglighet för att spela den kolugna stationschefen.

Patriots day altererar i sina bästa stunder från att vara en nagelbitare till riktigt rörande (som de återkommande bilderna av polisen som stod givakt vid den 8-årige pojke som dog på plats) men Berg avslutar med en epilog som tycks hamra in vad vi redan har lärt oss. Utan att låta historien tala för sig själv trycker han in budskapet i de sista minuterna där han låter de verkliga personerna framträda i ett grepp som fångar in filmens livsnerv men ändå är totalt överflödig.

Den mest Bostoniga filmen som någonsin gjorts (glöm The departed och Gone baby gone. Eller inte) försöker å ena sidan i sina sista ögonblick nå utanför sin lokalpatriotiska ryggrad. Det här handlar om en stad som aldrig för ett ögonblick skulle tillkänna någon annan en vinst; som vägrade bli belägrad i april 2013 när bröderna Tsarnaev sprängde två hemmagjorda bomber nära mållinjen vid Boston maraton. Peter Berg är en habil filmskapare som nog har hindrats från att vara riktigt kreddig av det faktum att han väljer Väldigt Amerikanska projekt (Friday night lights, Battleship, filmer där Mark Wahlberg är en ordinär…

Review Overview

betyg

60

About Alva Bexell

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.