Oblivion

Den Tom Cruise-ledda Oblivion, en av alla science fiction-filmer detta år, är industridesignspornografi blandat med allt för många science fiction-filmer för att orka nämna här i anslaget.

Oblivion 05

Tom Cruise spelar Tom Cruise – här med namnet Jack. Tom bor på en Apple-designad platå ovanför jorden ihop med sin arbetskollega och partner Victoria. Detta medan resten av jordens befolkning flytt till Saturnus måne Titan eller mellanlandat på en stor rymdstation, som följd av ett krig mot utomjordingar som lämnat vår planet i ruiner. Jack och Victoria finns kvar för att serva de robotar som åker runt och försvarar maskiner som alstrar energi från våra hav, från kvarvarande utomjordingar.

Jack är så självsäkert arrogant som Tom Cruise alltid har en förmåga att spela. Han vet bäst och han gör som han vill oavsett vad någon annan tycker. Jag är så van vid det i Mission: Impossible att jag kan njuta av hans Ethan Hunt. Men här, trots sin intensiva actionfilms-blick och fysik, får det Jack att kännas både enkel och tom.

Oblivion 06

Sätt ihop en bingobricka full av science fiction-ingredienser och du skulle snart skrika bingo av allt som återfinns i Oblivion. Filmen är en Sci-Fi-nörds påkostade fanfiction där allt ska finnas med. Varje oundviklig vridning och vändning av historien ger ett nytt kryss på brickan. Och trots det omedelbara ögonblicket av överraskning så blir varje vändning inte mer än rulla-med-ögonen-typiska. De är lika typiska som Tom Cruise i rollen som Tom Cruise. Eller Morgan Freeman i rollen som Morgan Freeman.

Oblivion försöker blanda ett klurigt drama satt mot en futuristisk bakgrund, med en actionfilm med storslagna datoreffekter och ett klimax där jordens överlevnad är insatsen. Den gör det inte jättedåligt i sin superdesignade kostym men samtidigt kunde det gjorts betydligt fräschare sett utifrån alla de inspirationskällor som format den här historien. Nu får filmen istället utseendet av en påkostad studentfilm. Och då inte som en lovande regissörs studentfilm. Utan killen som pluggat 3D och drömmer om att få arbeta på ILM (Industrial Light & Magic).

Oblivion 01

Filmens regissör Joseph Kosinski gjorde inte ett klockrent jobb med Tron: Legacy – en film som dock borde ha avnjutits i en biosalong och inte på hyrvideo som för mig. Den här filmen lider egentligen av samma problem. För inuti det kliniskt skickliga hantverket så ekar det tomt. Det där sista lilla – kalla det filmens själ om ni så vill – saknas.

Filmen är lika matematiskt perfekt som när den hängde som storyboards på produktionskontorets väggar. Lika matematiskt perfekt som när man lät franska M83 tonsätta filmen. Lika matematiskt perfekt som när valet togs att låta Tom Cruise spela felfri actionhjälte, en rödhårig tjej med brittisk accent spela bitch eller Morgan Freeman spela vis herde.

Oblivion 02

Men precis som att Jeff Bridges inte lyckades ta sig ur ”the uncanny valley” i Tron: Legacy så är hela den här filmen fast där. Det är så otroligt väl genomfört, men det återstår ändå ett gap som borde fyllts med personlighet för att inte behöva stanna vid en uppvisning i stilsäkerhet. Samtidigt ska jag erkänna att jag under filmens gång inte kunde undgå att drömma om en storslagen ”Alien 5” eller en tung ”The Terminator 5” regisserad av herr Kosinski.

About Emil Ryderup

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.