Mutant: Undergångens arvtagare

Mutant kom ut första gången i Sverige 1984 när efter katastrofen scenarion var som mest populära. Det blev snabbt en favorit bland många svenska rollspelare och jag har spenderat många timmar i dess fascinerande värld. Mutant 2 kom ut 1986 och expanderade ytterligare på världen och möjligheterna. Men 1989 var efter katastrofen iskall och cyberpunk var inne så Mutant blev nu ett cyberpunk rollspel som andades mer William Gibson och Blade Runner än Mad Max. Target Games som ägde rättigheterna gick i graven 1999 och ett tag såg det mörkt ut för denna gamla klassiker.

Men företaget rekonstruerades och Paradox Entertainment (gamla Target Interactive) fick rättigheterna och 2002 licensierade de ut Mutant till Järnringen som släppte Mutant: Undergångens arvtagare. Och nu i samband med att Fria Ligan har gjort en kickstarter för ett nytt mutantspel, Mutant: Hindenburg så släpper man ett nytryck på Mutant: Undergånges arvtagare och de mest populära modulerna till det.

Puh! Hängde ni med? Mutant blir rätt lätt rörigt då flera olika bolag publicerat böcker genom åren men Paradox Entertainment äger fortfarande rättigheter som förlaget Fria Ligan licenserar av dem. Och Järnringen ingår numera i Fria Ligan så när de bestämde sig för att släppa ett nytt rollspel lovade de att trycka upp Järnringens gamla om man fick tillräckligt många backers på Kickstarter. Och med över 1000 personer som la över en miljon kronor slog man detta med råge. Så nu sitter jag med 6 stycken maffiga böcker på totalt 10 kg.

En sak är säker Fria Ligan gick verkliga all in. De hade kunnat publicera den gamla regelboken och de flesta hade nog varit glada men de gjorde inte bara det utan även spelarboken, Zonernas zoologi och kampanjen Undergångens arvtagare som består av tre tjocka böcker. 1200 sidor totalt av svenskt rollspel. Känns som en kulturgärning oavsett vad man tycker om spelet.

Så hur är då Undergångens arvtagare? Detta är ett spel som tar sitt avstamp i ett samhälle som kommit en bit på vägen. Ett par hundra år efter katastrofen så har etablerat städer och länder. Teknologiskt sätt ligger man någonstans på 1800-talet med ångmotorer och skjutvapen. Men det finns gott om gamla teknologi från innan katastrofen som det inte alltid är självklart att spelarna förstår hur de skall handskas med. Till skillnad från Fria Ligans Mutant där fokus är på överlevnad och samhälle inte ännu har återhämtat sig befinner sig spelarna här i dynamisk värld där Pyrissamfundet, det land som större delen av äventyren utspelar sig i har funnits nu i över 100 år och samhällets infrastruktur har byggts upp. Det är dock inte ett samhälle utan problem och konflikter. Snarare tvärtom. Det centrala i Undergångens arvtagare är kampen mellan mutanter och människor. De som är muterade ses som andra klassens invånare och har ett generellt sätt mycket tuffare liv.  

Spelet är en smältdeg av influenser och tankar. Det finns starkt nationalromantiska tankegångar här som påminner om nyromantiken och den moderna nationalismens framväxt i slutet av 1800-talet. Man har verkligen jobbat med att vi skall känna att vi är i Sverige efter katastrofen. Till skillnad från andra efter katastrofen-spel är detta också mer Steampunk än efter katastrofen. Det finns mycket fantastiska maskiner och det är inte så mycket kamp för överlevnad. Snarare de demokratiska strömningar med facklig aktivitet är mer ett centralt tema i spelet skulle jag säga. Spelarna behöver inte oroa sig om att överleva utan bygga ett samhälle.

På så sätt känns det också som ett spel som har mer med gamla Westernfilmer än Mad Max att göra. Det är det nya landet som spelarna utforskar. Där ingen annan varit där möjligheterna men också farorna finns. Samtidigt går det alltid att återvända till den trygga men inte alltid så säkra staden. Jag skulle säga tänk er slutet av 1800-talet i USA och du är inte helt fel ute. Det är den känslan jag får.

Så detta är inte ett spel för alla. De som vill ha ”klassisk” Mutant med kamp för överlevnad i ett samhälle som är på väg att byggas upp kommer inte finna något här. Då är Mutant: År Noll mer för er även om den utspelar väldigt tätt inpå katastrofen.

Detta är mer för de som vill ha ett nybyggare-rollspel där man försöker sätt sin plats på karta i en värld som har kommit långt men fortfarande innehåller många okända miljöer.

Mutant kom ut första gången i Sverige 1984 när efter katastrofen scenarion var som mest populära. Det blev snabbt en favorit bland många svenska rollspelare och jag har spenderat många timmar i dess fascinerande värld. Mutant 2 kom ut 1986 och expanderade ytterligare på världen och möjligheterna. Men 1989 var efter katastrofen iskall och cyberpunk var inne så Mutant blev nu ett cyberpunk rollspel som andades mer William Gibson och Blade Runner än Mad Max. Target Games som ägde rättigheterna gick i graven 1999 och ett tag såg det mörkt ut för denna gamla klassiker. Men företaget rekonstruerades och Paradox…

Review Overview

Betyg

60

About Pär Wirdfors

Jag har skrivit om film sedan 1999, uppväxt på Hong Kong-action och indiefilmer. Gillar det oväntade och att vaska fram guldkornen, anser att ingen film är för dålig för att inte ges en chans. Tycker om att plåga sina vänner genom att försöka förbättra deras filmsmak och få dem att släppa mainstreamfåran. Önskelistan på Amazon är till hälften bortglömda filmer från 70/80-talet och till hälften mystisk film från Asien. Utmärker sig på jobbet genom att vara levande filmlexikon.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.