Middle-earth: Shadow of War

För mig var det förra spelet, Shadow of Mordor en stor överraskning. Ett spel jag inte visste så mycket om som senare kom att bli årets spel för mig 2014. Nu är det 2017 och Monolith har släppt en uppföljare, Shadow of War. Så kan denna uppföljare matcha det förra spelet?

Spelet är en direkt uppföljare. Ett kort tag efter det förra spelet så skapar Talion och Celebrimbor är farten med att skapa en ny ring. Med denna skall de kunna ta över hela Mordor och krossa Sauron en gång för alla. Men saker fungerar sällan så, istället så förlorar man ringen nästan på en gång till Shelob (i spelet kan hon växla mellan spindel och kvinna av oklar anledning) och man tvingas ingå en pakt med henne. Samtidigt så kämpar Minas Ithil för att inte falla till orcherna och Nazgulerna och bli Minas Morgul. Talion vill rädda staden medan Celebrimbor tycker man skall fokusera på större mål.

Så börjar första akten som mer eller mindre är en tre timmar lång tutorial som känns alldeles för lång och krystad. Redan från början är ett av Shadow of War stora problem uppenbara, historien som berättas är bara fluff, en dålig ursäkt till att döda orcher och ta över fort. Den är kliché rakt igenom och ingen av huvudpersonerna är särskilt intressant. Vad som är värre, både Talion och Celebrimbor framstår som gnälliga gamla gubbar jämfört med det förra spelet. Där fanns det motiv att hämnas i döda fru och son, här är det något annat oklart och historien är en av spelet stora svagheter.

Bättre blir det som tur var. Efter fem timmar när man kommer till akt två blir det betydligt bättre. Du får tillgång till fem stycken områden som du skall erövra. Detta görs genom att rekrytera orch-kaptener och få dem att gå med i din armé. Sedan invaderar du områdets fort och tar över det. Här kommer återigen förra spelet stora styrka, nemesis-systemet i fokus och gör att Shadow of War lyfter. Denna gång har Monolith lagt ännu mer tid på det och nu finns det inte bara styrkor och svagheter utan klasser och tribes som orcher kan tillhöra. Det blir ett komplicerat pussel att välja rätt kaptener att försöka rekrytera för att matcha de svagheter som fortet kan ha. Rekryteringen går som vanligt till att du bryter ner dem i strid innan du dominerar dem. Här finns charmen i spelet. Jag kan spendera timmar att hitta rätt kapten, dominera dem och skicka ut dem på uppdrag. Monolith skall ha en eloge för detta system har jag inte sett i någon annan spelserie och det fungerar verkligen bra.

En annan sak som man också har förändrat är huvudkaraktärens färdigheter. Numera är det mer fritt vad du vill spendera dina poäng på och du har större frihet. Jag gillar att man i det första spelet kunde teleportera sig direkt med hjälp av sin pilbåge och Celebrimbors andliga förmåga. Men man låste upp denna förmåga sent i spelet. Här kunde jag välja att satsa alla mina första levels på pilbågen tills jag hade förmågan. Det uppskattas. Du får även betydligt fler vapen och rustningar när du dödar kaptener i spelet. Vissa är ovanliga och några är legendariska. Genom att bära dem och utföra vissa uppdrag ger de dig bonusar. Det är kul men problemet är att det snabbt blir väldigt mycket föremål och det är inte alltid klart vilket som är bäst. Jag började förstöra dem efter ett tag för valuta för det var omöjligt att hålla koll på allting.

Och det är ett av mina klagomål med spelet. I ett försök att göra allt större och bättre har Monolith skapat ett spel som är svårt att få en överblick över eller känna att man vet vad nästa mål är. Det finns för mycket att göra. För många områden, för mycket sidouppdrag, för många artefakter, för mycket vapen att man tappar kontrollen. Där det förra spelet var runt 25 timmar långt om man valde att göra allt och runt 15 timmar om man gjorde kampanjen så är Shadow of War ett 50 timmars spel, minst. Och så länge håller inte spelet.

Och där kommer vi till nästa problem som drar ner betyget för mig. Förra spelet var ett single player med en kampanj. När du var klar var du klar. Men nu vill Monolith tjäna pengar. Man vill ha ett spel som folk kommer tillbaka till om och om igen. Nu räcker det inte att göra ett bra spel. Det skall vara episkt! Så vad göra man då? Man lägger till End Game, multi player och mikrotransaktioner. Och skapar en best som ingen vill spela. Låt mig förklara.

När du spelat klart kampanjen låser du upp end game. Jag vill inte avslöja för mycket men det är lite som att göra om allt igen men denna gång är rollerna omvända. Om du lyckas med end game låser du upp det som Monolith har beskrivit som det sanna slutet och visar hur spelet knyts ihop med Sagan om ringen. Men för att lyckas här måste du ha gjort alla sidouppdrag, hittat alla artefakter och vara beredda att grinda om och om igen för att få ihop valuta för att kunna köpa loot boxes som hjälper dig. Eller så fiskar du upp ditt kreditkort och betalar. Det som stör mig är hur spelet verkligen pushar för att man skall betala. Det är sjukt hur mycket jobb det är om du inte betalar mer pengar. De flesta kommer att tröttna innan dess.

Och du kan även lägga upp dina fort online för att låta andra försöka inta dem. Men samma sak här. Vissa spelare kommer att ha betala för loot boxes och köpt sig bra kaptener och föremål vilket gör det svårare att invadera dem. Om du då inte väljer att betala själv. Ni förstår principen. Spelar du kampanjen och struntar i end game och multiplayer spelar detta ingen roll men om man vill uppleva det riktiga slutet är det enklast att öppna plånboken.

Och det som stör mig mest är att detta är totalt onödigt. Jag hade kul när jag spelade Shadow of War, riktigt kul under ett par timmar. Men spelet var alldeles för långt och blev tråkigt i slutet för du gjorde samma sak om och om igen. Och när du lägger på det jag skriver ovan så reflekterar det betyget. Min rekommendation, vänta tills rean, köp det för 200 kr spela igenom kampanjen och strunta i resten. Med stor sannolikhet kommer multiplayer vara stendött då ändå.

För mig var det förra spelet, Shadow of Mordor en stor överraskning. Ett spel jag inte visste så mycket om som senare kom att bli årets spel för mig 2014. Nu är det 2017 och Monolith har släppt en uppföljare, Shadow of War. Så kan denna uppföljare matcha det förra spelet? Spelet är en direkt uppföljare. Ett kort tag efter det förra spelet så skapar Talion och Celebrimbor är farten med att skapa en ny ring. Med denna skall de kunna ta över hela Mordor och krossa Sauron en gång för alla. Men saker fungerar sällan så, istället så förlorar…

Review Overview

Betyg

50

About Pär Wirdfors

Skrivit om film sedan 1999, uppväxt på Hong Kong-action och indiefilmer. Gillar det oväntade och att vaska fram guldkornen, anser att ingen film är för dålig för att inte ges en chans. Tycker om att plåga sina vänner genom att försöka förbättra deras filmsmak och få dem att släppa mainstreamfåran. Önskelistan på Amazon är till hälften bortglömda filmer från 70/80-talet och till hälften mystisk film från Asien. Utmärker sig på jobbet genom att vara levande filmlexikon.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com