Max von Sydow (1929-2020)

Varje gång en känd person går ur tiden tävlar tidningar och celebriteter om att hylla honom eller henne, och ibland ekar det mer än lovligt ihåligt. Denna gång finns det däremot solid grund att stå på för den som vill hylla Carl Adolf von Sydow, mer känd under det tagna förnamnet Max. Man får leta länge innan man hittar en annan skådespelare med en så lång karriär, så brett register och nedslag i så många genrer. En man med 114 registrerade roller på IMDb och en karriär som sträckte sig sjuttio (70!) år, och då räknar jag enbart filmkarriärern.En gigant, även fysiskt, men framförallt till utstrålningen – vilken film han än var med i, från Exorcisten till Sjunde inseglet till Pelle Erövraren till Blixt Gordon, fyllde han ut bioduken och var alltid det naturliga blickfånget.

Det är just bredden och mångsidigheten jag tänker på när jag nu nås av beskedet att han avlidit i sitt hem i Frankrike, en månad från sin 91-årsdag. Ingmar Bergman såg snabbt talangen i den unge skåningen och gav honom stora roller både på teater och i sina mest kända filmer. Bergmans stora 1950-talsfilmer behandlade ofta hans egen existentiella ångest och satte von Sydow att gestalta den. Via en roll i en filmatisering av Jesus liv (”Mannen från Nasareth” som titeln blev i Sverige) startade en internationell karriär, där hans roll som Fader Merrin är en av filmhistoriens mest ihågkomna. Just 1970-talet var förmodligen hans mest produktiva, med minst två stora roller varje år, i både svenska och internationella produktioner. Under 1970-talet arbetade han också tillsammans med Hasse Alfredsson, både i TV-produktionen ”Kvartetten som sprängdes” och senare i långfilmen ”Ägget är löst”, Alfredssons egna första försök till mer seriös långfilmsproduktion. Alfredsson var också den enda som kallade Von Sydow vid hans riktiga förnamn, Carl, då de lärde känna varandra innan det anammade artistnamnet ”Max” hade kommit i bruk.

Von Sydow var produktiv ända fram till slutet, både framför kamera och som röstskådespelare. Mest minnesvärt för moderna tittare är säkert rollerna i både Game of Thrones och Star Wars, men också i några Lego-filmer och röster i datorspel. von Sydow ska ha sagt, ”även om filmen är dålig, se till att vara så bra du kan i den”. Oavsett om han sa det eller inte finns det få skådespelare det stämmer så bra på som von Sydow – han var egentligen aldrig dålig, även om inte alla 114 filmer han medverkade i var Oscars-material. Sannerligen en av de stora.

Filmfenix redaktion väljer några viktiga roller för att visa bredden i von Sydows enorma livsverk:

Utvandrarna+Nybyggarna:

Jan Troells båda 3-timmarsfilmer baserade på Vilhelm Mobergs kända böcker är ibland långsamma och meditativa, men också fängslande och skildrar vansinniga strapatser hos Karl-Oskar och Kristina som bestämmer sig för att lämna den Småländska svälten och utvandra till ”Amerikat”. Hela sviten är perfekt rollbesatt, men som mannen i familjen är Von Sydow ofta i centrum och han fyller rollen och visar människan Karl-Oskar, en man som både får vara med om djupaste sorg, vardag och drömmen om det nya livet i Amerika. En sådan roll det är svårt att tänka sig att någon annan skulle kunna göra, inte bara bättre, utan över huvud taget.

Flash Gordon.

von Sydow hade i slutet på 1970-talet nått en höjd på sin karriär vi har lite svårt att föreställa oss idag. Inte en medlem av det celebra innefolket, men redan då högt aktad för sin talang och tidigare roller, och vad väljer han då att göra? Jo, såklart rollen som kejsare Ming i den kitschiga, för att inte säga campiga, versionen av Flash Gordon från 1979. En film som nästan var hopplöst daterad när den släpptes, har den ändå ett högt underhållningsvärde och von Sydow har uppenbart kul med rollen som knappast kan vara längre ifrån Hieronymous Bosch i Det sjunde inseglet. Strax efter denna gjorde han Conan Barbaren och något år till efter spelade han den berömde skurken Ernst Stavro Blofeld i den ”alternativa” Bond-filmen Never say never again.

Jungfrukällan

Något av en personlig favorit för mig i Bergmans filmproduktion, von Sydow är en gårdsägare i 1300-talets Sverige vars dotter blir våldtagen och dödad av några kringresande rövare. von Sydow anpassar sig efter manuset och man kan se hur fadern i honom plågas av kval och beslutsamhet när han får chans att hämnas.
Man kan förstås välja vilken som helst av de Bergman-filmer von Sydow medverkade i, de är alla fantastiska och deras inverkan på filmhistorien kan omöjligt bortses ifrån – och om man ser det i det ljuset förstår man också att Bergman verkligen handplockade sina skådespelare. von Sydow var en av dem som fick förtroendet gång på gång.

/Henrik

Tre dagar för Condor

Max Von Sydow tog tidigt steget över till Hollywood, 1965 i rollen som Jesus i The Greatest Story Ever Told men det var på 70-talet som han på allvar kom att etablera sig där med flera minnesvärda roller. Den jag vill plocka fram är en roll man ofta glömmer bort som lönnmördare Joubert i Tre Dagar för Condor. Han spelar karaktären med ett ofattbart lugn och är en ostoppbar kraft genom hela filmen. Vi förstår att Joubert inte kommer att stoppa för något för att hitta och eliminera Robert Redfords karaktär. Där andra hade spelat över tonar Von Sydow istället ner karaktären och gör den på så sätt så mycket mer skrämmande.

/Pär

About Filmfenix

Filmfenix

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.