Max Payne 3

Nio år senare och i Rockstars förvar återvänder Max Payne, äldre och mer sliten än tidigare men precis lika dödlig.

Max Payne är varken en skinande hjälte eller fanbärare för den amerikanska drömmen. Efter att ha förlorat både fru och dotter, vartefter han lämnat lagens sida för att utkräva personlig hämnd, återstår endast ett hål i den före detta New York-polisens liv. Ett hål som aldrig tycks fyllas oavsett mängderna av whiskey och piller han häller däri. En förlorare i dubbel bemärkelse vars enda talang, att skjuta sig genom prekära situationer enbart överskuggas av hans förmåga att finna sig i centrum av dem. I ett försök att fly till ett nytt liv har Max lämnat Hoboken, New Jersey för São Paulo och en position som livvakt åt familjen Branco. Ett enkelt gig med goda möjligheter att bekanta sig med baren medan stadens jetset festar i sina villor, vilka blickar ut över favelan från betryggande avstånd. Åtminstone var det tanken innan en grupp maskerade och beväpnade gängmedlemmar kraschar en pågående fest och Max på nytt dras in i en långlöpande helveteskarusell

Mycket har ändrats sedan finska Remedy sålde Max Payne-rättigheterna till Rockstar. Förutom en brutalare ton och råare berättelse känns Max Payne 3 rent spelmässigt väldigt annorlunda. Självklart kan Max fortfarande använda sig av Bullet Time® (Ja, Warner Bros. lyckades faktiskt registrera ordkombinationen i samband med The Matrix) och bokstavligen kasta sig in i striden för att slunga bly i ultrarapid. Det är dock inte en lika graciös Max jag möter utan en både långsammare och mer tungnavigerad protagonist. Något som känns helt rätt med tanke på att han både blivit äldre, flera kilon tyngre och betydligt slitnare efter flera års missbruk av alkohol och piller. Spelet har även berikats med ett cover-system som låter Max snyggt glida in bakom skydd för att i nästa sekund slänga sig hals över huvud över det.

Handlingen i Max Payne 3 berättas huvudsakligen genom många och långa filmsekvenser, vilka snyggt vävs samman med de spelbara partierna för att dölja samtliga av spelets laddningstider och skapa en sömlös helhetsupplevelse. Mellansekvenserna är sedvanligt fyllda med Max krystat coola, noir-doftande monologer. Däremot är de mörka statiska serietidningspanelerna från de tidigare spelen utbytta mot animerade diton. Dessa glider in från alla håll och rymmer filmsekvenser vilka fullkomligt dränkts i filter och effekter, så till den grad att det snarare är distraherande än stämningshöjande.

Med dagens mått mätt bjuder Max Payne 3 på förvånansvärt mycket utmaning redan på de lättare svårighetsgraderna. Med hjälp av Bullet Time kan man dock ta sig levande ur de flesta situationer, medan det på de högre svårigheterna blir nödvändigt att ständigt söka skydd i omgivningen. AI:n är agressiv oavsett svårighetsgrad och för det mesta är fienderna skärpta då de söker skydd, avancerar, bidrar med eldunderstöd och flankerar. Deras röreslemönster är även mjukt och trovärdigt, vilket bidrar till att du kan läsa intentionerna och agera därefter. Bäst av allt är att den, i cover-baserade spel, på tok för vanliga situationen där en fiendes huvud tittar ut och in från sitt skydd på en millisekund helt lyser med sin frånvaro.

Flerspelarläget i Max Payne 3 erbjuder, förutom de obligatoriska dödsmatcherna, spellägena Gang Wars och Payne Killer. I Gang Wars ställs två lag mot varandra i fem spelrundor med varierande uppdrag, vilka tillsammans bildar en röd tråd och ett sammanhängande, om än simpelt händelseförlopp. Uppdragen består bland annat av att ta över rivalernas territorium, detonera sprängladdningar, söka upp och likvidera en särskild motståndare, skapa en flyktväg eller transportera pengafyllda väskor. En rolig och unik variant som tyvärr känns aningen för obalanserad för att fungera i mer tävlingsinriktade sammanhang. I det betydligt mindre intressanta Payne Killer iträder istället två spelare rollerna som självaste Max Payne och hans partner Raul Passos, medan övriga spelares uppdrag är att eliminera dem. Då en utmanare lyckas med detta tar denne över rollen och rundan fortsätter utan avbrott.

Helt i linje med de senaste årens online-trend med levlande av såväl spelare som vapen krävs det en hel del nötande för att låsa upp alla vapen, vapenmodifikationer, skyddsutrustning och bursts (tillfälliga eller permanenta bonusar). Det kan därmed kännas tråkigt till en början då man själv endast har tillgång till en handfull vapen medan flera av ens motståndare har både kevlarvästar, hjälmar och tyngre vapen. Tacksamt nog är det inte bara fördelar med att utrusta sin spelare från topp till tå eftersom varje enskild komponent påverkar spelarens uthållighet och regenererande liv negativt.

Max Payne 3 är ett otroligt putsat och välgjort spel. Emellanåt blir det dock aningen repetitivt och kan kännas lite som en utstakad skjutbana med levande måltavlor, vilka måste rensas upp för att få ta del av nästa bit av handlingen. Efter ett nio år långt uppehåll har Rockstar på ett tydligt sätt gjort serien till sin egen och de har ingen anledning till att ursäkta sig. Inte för att jag för den delen skulle kunna föreställa mig bröderna Houser göra något sådant.

About Adam Bing

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.