Legion

Sedan år 2000 har vi matats i stadig takt med nytt innehåll från det spektakulära, adrenalinpumpande X-men-universumet där antalet häftiga superhjältar tangeras endast av antalet ännu häftigare superskurkar. Filmerna verkar inte sluta tjäna oändliga summor till Fox så när de nu tar steget till den lilla skärmen förväntade jag mig helt enkelt inte något annat än att detta skulle bli åtta timmar av explosioner och superkrafter istället för två.

I den första säsongen av Legion får vi en detaljerad inblick i den lite mindre namnkunniga x-mannen Legions ursprung. Under åtta avsnitt bjuds vi tittare på en resa som hoppar fram och tillbaka mellan David Hallers(Dan Stevens) barndom och vuxna liv fram till nu när han har suttit på mentalsjukhus i fem år. En dag när han och bästisen Lenny(Aubrey Plaza) slappar i allrummet på sjukhuset får han plötsligt får ett uppvaknande. För David är det kärlek vid första ögonkastet när den nyinskrivna patienten Sydney Barret(Rachel Keller) tar sina första försiktiga steg in på avdelningen som han sitter på och romansen som snabbt uppstår mellan dem är drivkraften för den aviga ”Syd” i hela säsongen. För även om serien börjar som en fokuserad berättelse om Davids uppvaknande som eventuell supermänniska släpper den då och då blicken från honom för att helt lägga tid och omtanke på Syd eller någon av de andra karaktärerna som passivt eller aktivt hjälper David att förstå vem han verkligen är. Berättandet lyckas, trots en inledande medveten förvirring, snabbt fånga mitt intresse bättre än någon annan tv-serie har gjort det senaste året. Direkt börjar jag ställa frågor om David, hans sjukdomstillstånd och hans påstådda förmåga samtidigt som fler och fler personer presenteras. Men vilka är egentligen hans vänner och vilka är hans fiender? Jag sitter ständigt med en undran över vilken sida av myntet som är sanningen men jag behöver aldrig oroa mig för att serien ska hålla mig på halster på ett sätt som får mig att tröttna – svaren finns här.

Berättelsen greppar mig efter andra avsnittet, men jag behöver bara se några få scener för att bli greppad av fotot och scenografin. Det är så förbannat snyggt – hela tiden. Det är klassiska grepp som för tankarna till Kubricks stilrenhet och både kamerakörningarna och klippningarna är smått geniala och gör att serien allt som oftast lyckas använda sig av praktiska effekter istället för digitala. Det ger serien en retrokänsla som är riktigt skön och många gånger ger finurligheten mig ett leende på läpparna. Det känns helt enkelt inte fattigt utan väl genomtänkt och imponerande. Scenografin är nog en större del av vad som tilltalar mig än jag tänkt på. Om mentalsjukhuset hade varit en steril och tråkig plats hade jag antagligen inte fastnat så snabbt för serien, men när vår hjälte presenteras i en brun och gul träningsdress är det svårt att inte bli kär direkt. Seriens skapare har gått långt för att göra det oklart vilket år händelserna utspelar sig, vi vet bara att det är en oklar framtid där 1960- och 70-talsstil har kommit tillbaka i full kraft och det är et riktigt bra val. Utseendet på serien är för det mesta allt annat än anonymt och det är både scenografi och sminkning som gör detta till en visuellt minnesvärd upplevelse.

Men det är väl en superhjälteserie? Ska jag inte skriva något om actionscenerna? Inte direkt. För det här är en superhjälteserie som har hittat rätt. Det intressanta med en superhjälte behöver inte alltid vara vad den har för krafter och förmågor, eller snarare – det intressanta med en superhjälte är antagligen inte vad den har för förmågor, utan vad dessa förmågor ger personen för roll i den vanliga världen, i samhället där den lever och verkar. Eller vad säger du, är det verkligen intressant huruvida hulken eller stålmannen slår hårdast? Det serien fokuserar på i de första två akterna är helt enkelt inte hur elaka elakingar ska desarmeras utav diverse krafter utan huruvida David har rätt att använda sina förmågor och till vilken grad de egentligen är hans att bestämma över. Är de ens hans över huvud taget?

Legion släpptes i veckan på Blu-ray och DVD. Det känns nästan fel att se på detta vackra i lägre upplösning än HD (alltså se det på Blu-ray). Och dessutom är det en timme med bortklippta scener och mys bakom kulisserna på serien som, med tanke på hur bra serien är, är riktigt roligt och intressant att se. Aubrey Plazas insats är nog för att se den här serien men lyckligtvis bjuder den på så mycket mer. Det här är antagligen årets bästa tv-serie så ta nu och unna dig några timmars ordentligt höstmys.

Sedan år 2000 har vi matats i stadig takt med nytt innehåll från det spektakulära, adrenalinpumpande X-men-universumet där antalet häftiga superhjältar tangeras endast av antalet ännu häftigare superskurkar. Filmerna verkar inte sluta tjäna oändliga summor till Fox så när de nu tar steget till den lilla skärmen förväntade jag mig helt enkelt inte något annat än att detta skulle bli åtta timmar av explosioner och superkrafter istället för två. I den första säsongen av Legion får vi en detaljerad inblick i den lite mindre namnkunniga x-mannen Legions ursprung. Under åtta avsnitt bjuds vi tittare på en resa som hoppar fram…

Review Overview

Betyg

90

About Gabriel Hector

Gabriel Hector
Långhårig bagare från de småländska skogarna som allra helst befinner sig i den overklighet som kan intagas från soffans betryggande kuddar. Det kan röra sig om tv-spel, tv-serier, filmer eller kanske helt enkelt en påse overkligt goda chips.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com