Konsertfilmer att fylla sommarens tomrum med

Idag skulle Håkan Hellström ha fyllt ett pulserande Ullevi för första gången sedan avskedet 2017. Själv var jag en av alla de tiotusentals människor som hade inhandlat biljett och såg fram emot vad som skulle komma att bli sommarens stora konsertupplevelse. Som ni alla vet kom dock det nya coronaviruset i vägen och samtliga konserter har behövts ställa in globalt fram till tidigast höst. För alla er andra som likt mig suktar efter den euforiska känslan av att se och höra bra livemusik igen med gungande kroppar, skränande körsång och triumferande gitarrsolon har jag här satt ihop en lista med mina favorit konsertfilmer. En viktig disclaimer är att denna lista ej inkluderar dokumentärer om tunréer utan endast innefattar filmer som har för avsikt att skildra en enskild konsert med i vissa fall kompletterande intervjusegment.

The Last Waltz

Att påstå att The Last Waltz skrivit in sig i filmhistorieböckerna som den främsta konsertskildringen någonsin är knappast speciellt kontroversiellt. Filmen skildrar det legendariska bandet The Band och deras avskedsspelning på Winterland Ballroom i San Francisco 1976. Konserten gästades bl.a. av ikoner som Bob Dylan, Neil Young, Joni Mitchell och Eric Clapton och betraktas av många som en av de mest stjärnspäckade konserter att någonsin ha ägt rum. Hållandes i trådarna bakom kameran och i intervjuerna är även Martin Scorsese vilket i sig cementerar ett fundament av kvalitet.

Aretha Franklin i New Temple Missionary Baptist Church I L.A. under inspelningen av Amazing Grace.

Amazing Grace

För snart två år sedan avled soulens stora drottning Aretha Franklin. Under sin över sjuttio år långa karriär hann hon släppa mer än fyrtio album som alla mer eller mindre tagit plats i soulens historia. Det denna konsertfilm från 2018 tar fasta på är dock albumet Amazing Grace från 1971 och dess inspelning mer specifikt. Albumet spelades nämligen in i en fullsatt kyrka i Los Angeles med gospelsångare och tårögd publik. Bilderna från inspelningen var fram till denna films släpp oåtkomliga och blev därför en stor tröstande present till alla sörjandes över Arethas bortgång. Konserten är medryckande, storslagen och väldigt bra, precis som Aretha var själv.

Bruce Springsteen på Boradway

Springsteen On Broadway

Ni kan kalla honom ”Brucan”, ”Bossen” eller vad fan för fånigt ord som ni själv behagar men själv anser jag att Bruce Springsteen räcker gott och väl som namn då det i sig själv med åren kommit att bli synonymt med episka liveframträdanden av alla dess slag. Han har fått både kritikerna och fansen att dyrka honom genom sin enorma närvaro på scen och har bl.a. som enda musikakt någonsin givits sex getingar i Expressen efter sin spelning på Ullevi sommaren 2012. De senaste åren har Bruce dock trappat ner på arenaspelningarna och mellan 2017 och 2018 slog han sig istället ned i New York för att skapa hysteri som headline-artist på Broadway. Biljettpriserna var nästan alltid uppe på femsiffriga belopp och kritikerna kunde inte vänta med att hylla spektaklet till skyarna. 2018 släppte Netflix ”föreställningen” på sin streamingtjänst fritt för alla att hänföras av. Allt från mellansnacket till låtarnas framföranden känns så genuint att man kan undra om Bruce någonsin tidigare varit så ärlig på scen.

Jimi Hendrix under en spelning i Monterey Pop

Monterey Pop

På ett nästan oförskämt självklart sätt brukar Woodstock benämnas som sextiotalets stora musikaliska peak. Själv är jag uppvuxen drygt femtio år efter att det mytomspunna årtiondet tog slut vilket absolut skulle kunna vara argument nog för att jag bara ska svälja myten utan att opponera mig. Jag känner dock att jag behöver göra just det, opponera mig alltså för om vi på pappret jämför Woodstock festivalen 1969 med Monterey pop festivalen 1967 tycker iallafall jag att de framstår som jämnstarka. Simon & Garfunkel, Jimi Hendrix, The Who, Mamas and the Papas och Ravi Shankar är bara några av de som spelade på festivalen som titulerade sig ”best of the west”. Festivalen ägde dessutom rum under en betydligt mer harmonisk tid på sextiotalet än vad Woodstock gjorde som snarare kom att bli till en sista dödsryckning av sextiotalets glansdagar. Men, men jag var som sagt inte där så jag kanske gör bäst i att hålla tyst. Jag vet att jag går emot min listas princip här då detta var en festival och inte en enskild konsert men som musikaliskt dokument tycker jag helt enkelt att det här är för bra för att inte inkludera i denna lista.

Shine A Light

Vi har nog alla någon relation till Rolling Stones och deras musik. Vissa är inbitna fans som vet exakt vilken obskyr studiolokal som B-sidan till Wild Horses spelades in medans andra bara diggar I Can’t get no satisfaction. Oavsett vilken av dessa relationer du har tvekar jag inte att påstå att om du gillar Stones kommer du älska konsertfilmen Shine A Light. Filmen skildrar Rolling Stones spelning på Bacon Theatre i New York 2006. Förutom att förundras över hur sextioåriga gubbar kan framföra så medryckande rock tillåts du även under denna konsertfilm reflektera över hur ett band kan ta över en värld så omfattande och under nästan ett halvt århundrade regelbundet leverera och influera allt i sin omgivning.

Abrakadabra

Slutligen vill jag till er andra Håkan-fans lyfta fram det ultimata substitutet till kvällens inställda spelning. När Ullevi senast fylldes till den grad som hittills ej trumfats på någon av Skandinaviens stora scener var det som bekant Håkan Hellström som stod för underhållningen. 70 144 var den exakta publiksiffran och Håkan gjorde ingen besviken. Att kalla det för den mest tongivande spelning att någonsin ha ägt rum i det här landet skulle nog knappast vara en överdrift och många kritiker har hyllat spelningen som ett mästerverk. Troligtvis blir Håkan aldrig bättre än vad han var där, kanske har jag fel, kanske skulle jag ha blivit motbevisad ikväll. Vi får iallafall glädjas åt att det hela dokumenterades för personligen tycker jag att det bör betraktas som någon form av nationalskatt.

Det känns onekligen väldigt tungt att gå miste om en tillsynes fantastisk konsertsommar men vi får försöka att hålla oss samman och hålla ut, för jag tror att när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än.

About Svante Håkansson

Jag är en 16-årig kille från Sala med lätt besatthet för alla film-boxar signerade Artificial Eye eller Criterion. Mitt största nöje på fritiden är att springa mellan biografer när det är filmfestival och att försöka se så många oscarsnominerade filmer som bara går.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.