Kingdom Hearts

Över ett decennium har gått och det tredje kapitlet är äntligen på väg. Samtidigt släpptes nyligen den krångligt namngivna remaster-kollektionen Kingdom Hearts HD 2.8 Final Chapter Prologue. Hypetåget har börjat tuffa och som tribut tänker jag ta en titt på spelet som började det underbara kaoset som är seriens handling. Lyckas det hålla måttet än idag?

Vem kunde ha trott att samspelet mellan Square Enix och Disney skulle skapa en sådan makalös kombo? Inte jag i alla fall. Om du skulle ha sagt till mig för femton år sedan att man borde göra ett spel där man blandar karaktärer från dessa två företag och få de att bekämpa ondska tillsammans skulle jag förmodligen ge dig en blankett för ett mentalsjukhus. På tal om mentala sjukdomar, att spela det första spelet i Kingdom Hearts-serien är härligt för att handlingen inte har hunnit bli så pass sinnessjukt svårförklarligt än. Det är en lättpåtaglig berättelse om en kamp mellan gott och ont, eller rättare sagt en kamp mellan ljus och mörker, vilket är seriens huvudtema.


Du spelar som Sora, en jobbigt optimistisk 14-åring som bor på en ö med sina två barndomsvänner, Riku och Kairi. En dag blir de attackerade av mystiska mörka skepnader på ön och mitt i kaoset hittar Sora en Keyblade, ett gåtfullt vapen med dolda krafter som kan bekämpa dessa monster. Inte långt efter det blir han och hans vänner separerade och ofrivilligt ivägskickade från sitt hem till olika världar. Sora hamnar på Traverse Town, en lugn och trevlig stad där folk som har förlorat sina egna världar kan hänga i. Där träffar han Kalle Anka, Långben, och diverse karaktärer från Final Fantasy-spelserien som förklarar situationen för honom. Dessa monster som attackerade ön kallas för Heartless och de har spridits runt i spelets världar för att stjäla folks hjärtan. Personen bakom detta är en vithårig man som heter Ansem vars agenda är att samla tillräckligt många hjärtan för att få tillgång till en plats som heter Kingdom Hearts för att på så vis fylla alla världar med mörker och regera över dem. Kalle och Långben muntrar upp en ledsen Sora och bestämmer sig för att följa med honom på hans äventyr för att hjälpa honom hitta sina vänner och tillsammans försöka sätta stopp för Ansem och hans armé av hjärtlösa monster.


I spelet reser du runt till olika Disneybaserade världar och försöker låsa stora portaler i form av nyckelhål med ditt nyckelformade vapen för att stoppa dem hjärtlösa från att komma in. Varje nivå är vackert konstruerad och kul att utforska. Tillsammans med ett fantastiskt ljudspår blir det riktigt spännande att åka runt till de olika miljöerna, speciellt för att se hur man har gjort om de Disneyvärldar vi känner igen från barndomen, fast i 3D. Kan däremot inte säga samma sak angående resvägen till de olika destinationerna. Kingdom Hearts bestämmer sig under dessa segment att bli Star Fox fast mycket sämre och dra drastiskt ner på spelets flyt. Man åker i snigelfart på ett rymdskepp som ser ut att vara gjort på Lego och försöker på samtidigt skjuta ned andra Legoskepp och undvika geometriska figurer som ser ut att höra hemma i ett PS1 grafikdemo från 1999. Lyckligtvis kan man skippa dessa dödstråkiga segment senare i spelet.

Annars har de gjort ett riktigt tillfredsställande stridssystem med flashiga combos och sprakande ögongodis som flyger ut från nyckelbladet för varje slag man gör på en fiende. Man har skapat ett system som är enkelt att använda och blir mer bombastiskt desto längre in i spelet man kommer. Likt klassiska J-RPG spel så har man en lista på skärmen av aktioner man kan utföra via styrkorset på kontrollen. Högst på listan är attackknappen, därefter kommer magiknappen som låter en kasta eld, is, åska m.m. på sina fiender. Sedan kommer knappen för att använda hjälpande föremål som kan till exempel hela en och till sist kan man använda en knapp som låter en kalla fram olika Disneykaraktärer som kan hjälpa en under strider. Däremot samtidigt som striderna känns lättmanövrerade så är spelets svårighetsgrad något av en brant kulle. Detta kan delvis bero på de sega kamerakontrollerna som tvingar en använda R2 och L2-knapparna för att vrida på synfältet, samt med en ”lock-on” knapp som låser kameran fast på en specifik fiende som funkar bättre i teorin än i praktiken, eller de klumpiga plattformssektionerna som förekommer då och då under och utanför strider.


Kingdom Hearts må ha sina brister men i paketet finns det en upplevelse som är inget annat än sagolik. Världarna är vackra att beskåda och karaktärerna är charmiga (det är Disney, trots allt). Om man kan bortse från vissa tvivelaktiga designval så väntar ett episkt äventyr man sent kommer glömma. Se bara upp att ni inte somnar under rymdskeppssektionen.

Över ett decennium har gått och det tredje kapitlet är äntligen på väg. Samtidigt släpptes nyligen den krångligt namngivna remaster-kollektionen Kingdom Hearts HD 2.8 Final Chapter Prologue. Hypetåget har börjat tuffa och som tribut tänker jag ta en titt på spelet som började det underbara kaoset som är seriens handling. Lyckas det hålla måttet än idag? Vem kunde ha trott att samspelet mellan Square Enix och Disney skulle skapa en sådan makalös kombo? Inte jag i alla fall. Om du skulle ha sagt till mig för femton år sedan att man borde göra ett spel där man blandar karaktärer från…

Review Overview

Betyg

70

About Vladimir Stanisic

Vladimir Stanisic
En stor spelnörd med glatt humör som spenderar lite för mycket tid på nätet och framför TV:n. Vet det mesta om retrospel och gamla konsoler och försöker hålla sig själv konstant uppdaterad i dagens händelser inom spelvärlden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com