Kingdom Hearts 3 (PS4)

Alliansen mellan Disney och Final Fantasy… Kollisionen mellan västvärldens största underhållningsimperium och Japanska rollspel… Ett mishmash av produktplacering och alldeles för invecklad berättelse. Kalla det vad du vill, älska det eller hata det, men ett av världens mest efterlängtade spelserie är det iallafall.

Hursomhelst så har Kingdom Hearts 3 har äntligen anlänt. Som jag har väntat. Som så många har väntat. 14 år har gått sedan Square Enix gav oss den andra (och kronologiskt senste) delen i serien. Däremellan har de släppt vad som känns som 100 spel. Men nu är den tredje delen och enligt utsago från Square Enix och Disney den sista delen här. Nåja, åtminstone för den spikhåriga protagonisten Soras del.

Men hur är spelet? Kammar de hem historian? Är det häftigt, vackert, coolt, underbart och  nostalgiskt? För att svara på dessa frågor så krävs en viss grundinställning till spelserien som bygger på att du som spelare förbiser det faktum som i många rollspel kan vara den mest väsentliga: ”du kommer inte att försa handlingen”. Vill du fortfarande spela det? Isåfall är det bara att bita i det sura äpplet och gilla läget. Eller strunta i spelet.  Jag har spelat alla… ja, ALLA, Kingdom Heartsspel, tittat otaliga timmar på Youtube-förklaring på handlingen och förstår fortfarande inte vad som händer hela tiden i trean. Men då jag utgick från att jag inte skulle veta så kan jag möjligen ha haft en mer öppen, mer nostalgisk inställning till spelet.

Till skillnad från de flesta andra Kingdom Heartsspel så slängs du direkt in i äventyret och all action. I korthet så har protagonisten Sora förlorat alla sina krafter och måste nu resa igenom massa Disneyvärldar och möta en mängd vandrande reklamskyltar… ursäkta ”djupt utvecklade karaktärer” för att få tillbaka sin förmåga och besegra mörkret.

Stridssystemet i trean är vildare än något spel någonsin varit tror jag. Ena sekunden slåss du på marken eller luften med hjälp av ditt singaturvapen: Keybladen (som nu för övrigt kan förvandlas till en mängd olika vapen och stilar beroende på vilken Keyblade du bär) för att nästa sekund göra en comboattack med hjälp av dina kamrater Kalle Anka och Långben… eller Woody från Toy Story, Elsa från Frost, Rapunzel från Trassel och så vidare… för att nästa sekund frammana enorma berg-o dalbanor från Disneyland… för att nästa sekund hoppa upp på Simbas rygg och spruta eld… för att nästa sekund hoppa in och styra stora robotrustningar och helt plötsligt befinna sig i ett FPS-spel.

Spelet är som ni förstår en kakafoni av explosioner, blixtsnabb action och mer av allt du någonsin önskat dig, eller ens vetat att du vill ha. Mitt i allt detta försöker Square Enix också knyta ihop säcken för Kingdom Hearts-sagan. Jag måste faktiskt erkänna att jag verkligen inte trodde att de skulle lyckas så bra som de gör. Trots en enorm drös cringiga one-liners och osammanhängande/obegripliga val så blev jag riktigt berörd under vissa delar av spelet. Jag vet inte om detta beror mest på min nostalgi eller om det faktiskt var bra men oavsett så tycker jag att de är värda en stor eloge för de fick mig att släppa en och annan tår.

En annan häftig sak är att för första gången någonsin har Square Enix inte bara haft ett rättighetsmässigt samarbetsavtal med Disney utan även blivit erbjudna att använda Disneys egna modeller till karaktärer. Detta märks särskilt mycket av i  ansiktsanimationerna när du möter karaktärerna från Frost, Toy Story och Trassel. Det är läskigt häftigt att känna sig mitt i smeten när de mest legendariska scenerna från de nyare Disneyfilmerna reinkarneras… med såklart en twist av Kingdom Hears återkommande antagonister: Heartless och Nobodies.

Så vad är egentligen Kingdom Hearts 3 och skulle jag rekommendera det till någon? Som en av de många Youtubevideorna fint beskrev så kan jag säga att om du ser hela denna kaosiga spelserie som ett avantgardistiskt konstvärk som du inte behöver förstå utan bara erfara och avnjuta så kommer du kanske gilla det en aning mer än om du försöker förstå det. För när det gäller mig själv så kan jag inte sluta spela det. Det är som en euforisk drog som jag dras till så fort jag inte spelar det. Jag längtar varje sekund efter att få komma tillbaka till de galna världarna och upptäcka mer av allt. För mig så är Kingdom Hearts 3 häftigt, vackert, coolt, underbart och nostalgiskt. Så fram med din spelkonsol. Dröm dig bort. Let it go. Njut av eskapismen.

Alliansen mellan Disney och Final Fantasy… Kollisionen mellan västvärldens största underhållningsimperium och Japanska rollspel… Ett mishmash av produktplacering och alldeles för invecklad berättelse. Kalla det vad du vill, älska det eller hata det, men ett av världens mest efterlängtade spelserie är det iallafall. Hursomhelst så har Kingdom Hearts 3 har äntligen anlänt. Som jag har väntat. Som så många har väntat. 14 år har gått sedan Square Enix gav oss den andra (och kronologiskt senste) delen i serien. Däremellan har de släppt vad som känns som 100 spel. Men nu är den tredje delen och enligt utsago från Square Enix…

Review Overview

Betyg

100

About Stefan Stanisic

Stefan Stanisic
En film-, scenkonst- och spelnörd som bor i Malmö. Jobbar som film och teaterregissör och har tillbringat otaliga sömnlösa nätter med att försöka klara av det omöjliga uppdraget att se alla världens filmer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.