Injustice 2

NetherRealm har sedan 2011 och rebooten av det klassiska fightingspelet Moral Kombat minst sagt gjort en rejäl comeback efter ett gäng år av riktigt kassa spel. När första Injustice: Gods Among Us släpptes 2013 tog NetherRealm sin bejublade och brutala slagsmålsmekanik och blandade det med DC Comics fantastiska värld av trikåklädda superhjältar var jag helt såld. Det kan nog än idag vara det spel jag mest spenderat framför skärmen tillsammans med min fru. Så när en uppföljare utannonserades så kan man minst sagt säga att jag var pepp inför det. Men samtidigt hoppandes jag på att det inte skulle bli enda slarvig röra som bara mjölkade ur någonting som redan var bra. Så hur håller sig Injustice 2  jämfört med ettan?

Bra. Riktigt bra. Kanske ännu bättre. Injustice 2 är djupt, tight och finslipat fightingspel som tar allt som var bra med ettan och höjer nivån till ren perfektion. Kanske det mest påtagliga är den personlighet som spelet erbjuder med en otroligt stor arsenalen av utrustning, vapen och kläder som du kan få genom att spela spelets olika lägen. Dessa användes för att skräddarsy din favorithjälte eller skurk samt öka dess statistik och göra de starkare och tåligare.

Jag vet att om man är sugen på en bra berättelse i ett spel så är fightinggenren inte den man ska vända sig till i första hand. Men med detta sagt så tycker jag att det är fantastiskt hur NetherRealm har valt att ta sig fullt ut an ett berättarläge som faktiskt är… imponerande. Visst finns det en hel del självdistans och medvetenhet av att det är ett fightingspel som vi spelar men historian är ärlig och berättas till 100%. Berättelsen tar oss vidare från första Injustice där Superman (efter en tragisk händelse) valde att ta lagen i egna händer, blev mer eller mindre en världsdiktator och försökte med våld och död utrota alla sina fiender. Detta var något som Batman inte tolererade och vips så bildades det två team, bestående av både hjältar och skurkar som slogs mot varandra. I Injustice 2 har Superman fängslats av Batman och en ny fara har dykt upp, superskurken Brainiac och enda sättet att besegra honom är att släppa Superman fri. Men är det värt att släppa lös ett vapen för att förgöra ett annat? Det ska tilläggas att denna alternativa berättelse om superhjältar som gått ihop med skurkar för att slåss mot varandra har mynnat ut i en serietidning med samma handling som har blivit globalt erkänd av så som kritiker som läsare.

Injustices största behållning är just karaktärerna. Att få välja bland en generös skara av 28 karaktärer (10 till är påväg) där alla har varsin superförmåga, fightingstil och två unika uppladdningsbara superattacker, den ena en kvick offensiv eller defensiv buff och den andra en övermäktig och näst intill komisk dunderkombo (bland annat kan Supergirl slå sin motståndare ut i rymden, grabba tag i den, cirkulera den ett varv runt solen, kasta tillbaka den ner mot jorden, skjuta två laserstrålar som skyndar på fallprocessen samt krockar motståndaren mot en eller annan komet på vägen för att till slut falla ner till marken. Och sen ställa sig upp och fortsätta slåss). Med andra ord så är det ett pampigt spel.

Ansiktsanimationerna är fantastiska och slogs jag gång på gång av hur realistiskta drag vissa karaktärer hade. Den lite obehagliga känslan som kan inträffa när animationer ser för verkliga ut (Uncanny Valley) inträffade aldrig för mig utan allt såg bara riktigt snyggt ut. Men det som stjäl showen mest är att varje möte har unika dialoger mellan de olika karaktärerna. Detta får varje match att kännas personlig och unik.

Injustice 2 har en relativt snabb inlärningskurva och är man nybörjare inom fightinggenren så är i princip alla NetherRealms senaste par årens fightingspel en perfekt ingång. Med detta sagt så finns det också en lång process och mycket att lära sig om man verkligen vill bemästra alla möjliga kombos, jongleringar och specialattacker. Jag uppskattar också att det finns en massa olika lägen att spela, vare sig du väljer att mest vara online (vilket har gått hur smidigt som helt hittills), med vänner hemma på soffan eller bara spela själv så kommer det alltid finnas olika variationer på spelet och det kommer bli svårt att tröttna på det.

Injustice 2 är en perfekt uppföljare på ett spel som redan var mycket bra. Allting som redan var bra är nu bara bättre och allt som saknades finns nu här. Allt som jag önskar av ett bra fightingspel.

NetherRealm har sedan 2011 och rebooten av det klassiska fightingspelet Moral Kombat minst sagt gjort en rejäl comeback efter ett gäng år av riktigt kassa spel. När första Injustice: Gods Among Us släpptes 2013 tog NetherRealm sin bejublade och brutala slagsmålsmekanik och blandade det med DC Comics fantastiska värld av trikåklädda superhjältar var jag helt såld. Det kan nog än idag vara det spel jag mest spenderat framför skärmen tillsammans med min fru. Så när en uppföljare utannonserades så kan man minst sagt säga att jag var pepp inför det. Men samtidigt hoppandes jag på att det inte skulle bli enda slarvig röra…

Review Overview

Betyg

100

About Stefan Stanisic

Stefan Stanisic
En film-, scenkonst- och spelnörd som bor i Malmö. Jobbar som film och teaterregissör och har tillbringat otaliga sömnlösa nätter med att försöka klara av det omöjliga uppdraget att se alla världens filmer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com