Hunt: Showdown

I Hunt spelar du en prisjägare som antingen ensam eller tillsammans med en partner jagar ett eller flera mål. Men vi pratar in om vanliga skurkar eller djur, nä vi jagar varelser av det mer otäcka och övernaturliga slaget. För att hitta vart det aktuella målet befinner sig undersöker man ledtrådar som allt eftersom smalnar av kartan. När man väl hittat rätt gäller det att dräpa målet, i dagsläget antingen en stor spindel eller en ruggig uppenbarelse kallad The Butcher. När man besegrat målet är nästa punkt på listan att förvisa dess själ till helvetet, plocka på sig trofén man får efter förvisningen och ta sig till en exctraction Point. Låter väl nog så enkelt? Kruxet är att åtta (nio om du spelar ensam) andra spelare, ofta fördelade på 4 par, har precis samma mål i livet. Ingen vill (eller ens kan) dela med sig av belöningen till någon annan än sin partner så mötena med andra spelare blir inte trevliga pratstunder utan intensiva eldstrider. För att krydda på det lite extra så är förvisningen av eländet du dräpt en process som tar tid, dessutom får alla andra spelare reda på när du påbörjar den processen och exakt vart på kartan den pågår. Klarar man sig igenom förvisningen och plockar upp trofen kommer andra spelare kunna se och följa dig på kartan så fort du plockar på dig den. Du erbjuds dock ett kort övertag i och med en uppgradering av ditt ”Dark Sense” på 10 sekunder, uppgraderingen låter dig se andra spelar genom väggar, buskage och dylikt, men som sagt endast undersammanlagt 10 sekunder.


10 sekunders övertag,förvalta det väl!

Inför varje match får du välja vilken av dina jägare du vill spela matchen med. Från första början har du inga tillgängliga utan då får man rekrytera en eller flera. Rekryterna kommer med varierande utrustning och perks, mycket utrustning och värdefulla perks höjer dock prislappen för att rekrytera rejält.Efter varje match får du möjlighet att förnya utbudet av tillgängliga rekryter ifall du inte hittar någon som passar dig. Utöver att jägarna individuellt tjänar in erfarenhetspoäng och går upp i level så har du en ”Bloodline”som också stiger i rankerna allt eftersom erfarenhetspoängen trillar in. Högre Bloodline nivå ger tillgång till bättre utrustning, nya perks och bättre rekryter. Lyckas du hitta, dräpa och förvisa ditt mål och sedan ta dig ut med din jägare kan du räkna med rejält av både erfarenhetspoäng och stålar. Lyckas du inte med själva uppdraget men du överlever och tar dig ut så finns det ändå lite xp och cash att hämta. Om du däremot dör under matchen är den jägaren du spelade med borta tillsammans med all utrustning, perks och erfarenhet han hade. Du får fortfarande erfarenhet till din ”Bloodline” men endast hälften av vad du egentligen tjänat in under matchen. 


Varierande utstyrsel,utrustning, förmågor och prislapp!  

Hunt utspelar under slutet av 1800 talet, för tillfället i ett träsk i Louisana men ytterligare en bana är nu på gång.Invånarna i och runt träsket är tyvärr inte sitt vanliga glada jag utan stapplande ruttnande köttätare som bara vill tugga i sig stycken av dig. Det motstånd som finns på kartan och inte utgörs av andra spelare utgör faktiskt ett hot i Hunt. Visst en eller två ensamma zombies är inget större problem men drar du till dig fler och missar ett skott eller två blir det fort svettigt.Dessutom undviker de flesta helst att avlossa sina krutpåkar i onödan, dels för att mängden medhavd ammunition är begränsad men främst för att inte avslöja sin position till andra spelare. Vapenutbudet är inte oändligt stort men varierat nog för att inte kännas tråkigt och med fantastisk design. Vissa puffror är vanliga hederliga revolvrar och gevär medans många andra har modifierats av vad som måste vara Mulle mecks motsvarighet, revolvrar med kolv, gevär med knivblad monterade i kolven för effektivare närstrid, revolvrar med bandmatning och dylikt. Genomgående för samtliga vapen är det är riktigt snyggt gjort,puffrorna känns så där härligt skitiga och slitna som de borde vara och passar in i spelets atmosfär. De modifierade varianter som finns är inte helt verklighetsförankrade men de är ändå så pass nära och designade så bra att det känns trovärdigt. Själva vapenkänslan och spelkontrollen är även den passande till spelets tids era och atmosfär, puffrorna har härlig tyngt och känsla. Även karaktärerna har en viss tyngd, här springer du inte konstant i 40km/h och hoppar över höga hinder som en elitidrottare, nä det går betydlig långsammare med en mer trovärdig känsla. Atmosfären i Hunt är fantastiskt, Louisanaträsket är slitet och skitigt men ack så stämningsfullt och välarbetat, detaljrikedomen i miljöerna är riktigt bra. Trots att jag spelat lite mer än 100 timmar Hunt, på samma bana, har jag än inte blivit less på banan, jag hittar fortfarande nya detaljer i miljöerna som jag inte noterat tidigare. 

En sak som bidrar till att jag inte lessnat på är att tid på dygnet och väderleken på banan varierar om du väljer ett slumpmässigt kontrakt. Ena gången är det dagsljus och strålande solsken, nästa gång natt och den tredje mulet och dimmigt. 
Det rent grafiska kan jag inte heller klaga på, Hunt: Showdown är ett grafiskt snyggt spel, särskilt bra är ljuset och vattnet. Även ljudet känns riktigt bra, med tunga smällar i puffrorna, prasslande buskage och kraxande svartfåglar.


Solen skiner och fåglarna kvittrar, synd bara att allt och alla vill ta död på dig!

Hunt: Showdown är ett oförlåtande spel, gör du misstag kommer det straffa sig. Något som märks av särskilt i början, otaliga gånger blev jag skjuten av andra spelar som jag aldrig han se innan jag var död för att jag inte visst vart och vad jag skulle kolla efter.
Hunt lämpar sig absolut bäst att spela med en kompanjon som du kan prata med via Discord eller liknade. Det finns möjlighet att spela helt själv eller att slumpas ihop med en annan spelar som också letar efter sällskap. Helt ensam höjer svårighetsnivån rejält, ensam mot en duo får man det oftast väldigt kämpigt, och tar hälsan slut är det över direkt, ingen chans att få hjälp upp av din partner. Att spela med en okänd spelare funkar faktiskt helt okej, d eallra flesta jag stött på är trevliga och seriösa, Nackdelen är att man får kommunicera över spelets VOIP vilket i sig fungerar utmärkt, haken är att alla motståndare i er närhet kommer höra vad som sägs. Men du behöver alltså inte tvinga en kompis att köpa Hunt för att kunna få ut rätt spelupplevelse, är du någorlunda trevlig kommer du snabbt träffa andra spelare att lira med.

Spelet är fortfarande i early access men känns rent spelmekaniskt inte ofärdigt, däremot har det kanske varit lite innehållsfattigt med endast en bana och bara två olika bossar. Men Crytek verkar jobba på, uppdateringar har kommit ungefär månadsvis med både nytt innehåll och buggfixar. Precis när jag började bli klar med den här texten kom uppdateringen med den nya banan och massa annat smått och gott. Har endast spelat den nya banan ett fåtal gånger så har inte underlag nog att gå in på eller uttala mig om den. En trevlig nyhet i senaste uppdateringen är att nu kan man plocka upp eller byta ut vapen från andra Hunters som man dödat. Nu kan du alltså ge dig in i träsket med en billig gammal revolver och promenera ut med ett flådigt gevär och en blankare pistol,om du spelar din kort rätt vill säga!


Old faithful, en sida vid sida med utanpåliggande hanar sviker sällan!

Så hur ska vi då sammanfatta det här? Till att börja med så är Hunt definitivt ett spel som ska spelas med en medspelare, gillar du spela själv ska du nog leta efter något annat att spela. Lika så om du vill ha ett spel med högt tempo och konstant action. Om du däremot vill ha ett FPS som kräver lite taktik och tanke i ett lägre tempo med eldstrider som ofta lämnar dig med förhöjd puls så kan Hunt: Showdown absolut vara något för dig. Det är ett spel i early access så saker och ting är kanske inte helt färdiga och mycket kan förändras. Men uppdateringar kommer löpande och med relevant innehåll.

I Hunt spelar du en prisjägare som antingen ensam eller tillsammans med en partner jagar ett eller flera mål. Men vi pratar in om vanliga skurkar eller djur, nä vi jagar varelser av det mer otäcka och övernaturliga slaget. För att hitta vart det aktuella målet befinner sig undersöker man ledtrådar som allt eftersom smalnar av kartan. När man väl hittat rätt gäller det att dräpa målet, i dagsläget antingen en stor spindel eller en ruggig uppenbarelse kallad The Butcher. När man besegrat målet är nästa punkt på listan att förvisa dess själ till helvetet, plocka på sig trofén man får…

Review Overview

Betyg

70

About Petter Nergård

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com