Horrible Bosses

En komedi som är betydligt mer späckad med stjärnor än med skratt. Finns att se eller inte se på Netflix.

Horrible Bosses 02

Nick (Jason Bateman) har en psykopat till chef. Dave (Kevin Spacey) har nyss gjort sig själv även till säljchef, efter att länge antytt att Nick skulle vara huvudkandidaten till jobbet. Dale (Charlie Day från skojiga It’s Always Sunny in Philadelphia) har en chef som är översexuell. Julia (Jennifer Aniston) är tandläkaren som inte har några betänkligheter med att söva ned Dales flickvän under en vanlig undersökning, och föreslå att de använder henne som madrass. Kurt (Jason Sudeikis från Hall Pass) hade världens bästa chef tills denne dog och ersattes av hans idiot till son. Bobby (Colin Farrell) tvingar bland annat Kurt att säga upp någon på måfå medan han själv låser in sig på kontoret med ett par strippor. De tre vännerna ser ingen annan lösning än att vända sig till mordkonsulten Dean ”Motherfucka” Jones (oscarsvinnaren Jamie Foxx).

horrible bosses, jason sudeikis, donald sutherland, colin farrell

Horrible Bosses är för bred för sitt eget bästa. Då menar jag inte att den filmad med Panavision-objektiv för något bredare bild än vad som är vanligast för komedier, utan det är helt enkelt för att regissören valt att ha våra tre ”hjältar” i bild tillsammans så mycket som möjligt. Nej, det är ganska uppenbart att Horrible Bosses bygger på ett manus menat för en svart komedi. Det är skrivet av tidigare mer eller mindre okända namn, och de kunde säkert inte hejda sin lycka när det plockades upp av en stor studio istället för att bli en independentkomedi utan kändisar och intäkter. Men då hade detta kunnat bli en rolig film, för den här publikanpassade jättekomedin har inte något mer att erbjuda än några festliga ögonblick. Ofta när den blir lite fräckare än man är vad vid, i en sådan här relativt vuxen komedi. Jag tänker framför allt på barndomsvännen som förlorat drömjobbet och nu säljer handjobb, samt Ioan Gruffudds inhopp som ”Wetwork Man”. Vad det är får ni själva fundera ut.

Horrible Bosses 03

Det som är bra med filmen är kemin huvudpersonerna emellan. Charlie Day visar sig vara ett perfekt kitt mellan de på dubbla sätt större herrarna Bateman och Sudeikis. Medan Day är riktigt charmig har jag tyckt bättre om, och skrattat mer åt hans medspelare i andra filmer, men som sagt tillsammans fungerar de bra. De riktiga stjärnorna hittar vi emellertid i biroller som cheferna från helvetet. Spacey gör exakt samma roll som i betydligt svartare och roligare Swimming with Sharks och det är bra att han gör det. Han lyssnade nog föga på om Seth Gordon (briljanta King of Kong) vågade ge någon regi, och som denne Gordon har chanserat borde han nog gå tillbaka till dokumentärer så fort som möjligt.

HORRIBLE BOSSES

Bäst av alla tycker jag nog Jennifer Aniston är. Hon verkar ha väldigt roligt när hon säger den ena repliken snuskigare än den andra, och hon har verkligen mognat in i den här rollen. Colin Farrell fungerar tyvärr inte lika bra. Han ser ut och beter sig som en karikatyr av en väldigt omogen och intellektuellt underlägsen person, och man tror inte på honom. Det är en kombination av undermåligt smink och att man överskattat kraften i att han spelar något annat än man är van vid. Farrell är inte Horrible Bosses största problem, utan han är bara en del av den potential som borde byggt upp en mycket bättre film.

 

En komedi som är betydligt mer späckad med stjärnor än med skratt. Finns att se eller inte se på Netflix. Nick (Jason Bateman) har en psykopat till chef. Dave (Kevin Spacey) har nyss gjort sig själv även till säljchef, efter att länge antytt att Nick skulle vara huvudkandidaten till jobbet. Dale (Charlie Day från skojiga It’s Always Sunny in Philadelphia) har en chef som är översexuell. Julia (Jennifer Aniston) är tandläkaren som inte har några betänkligheter med att söva ned Dales flickvän under en vanlig undersökning, och föreslå att de använder henne som madrass. Kurt (Jason Sudeikis från Hall Pass)…

Review Overview

Betyg

50

About Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com