Happy Feet 2

Det var sannerligen på tiden. Det är inte varje dag som hjälten i en film heter Sven! Men i Happy Feet 2 heter den flygande hjältepingvinen just Sven. Detta fornnordiska namn som betyder yngling och som har burits av flera nordiska kungar genom åren. Trots att Sven tillhör de vanligaste svenska mansnamnen är det mer eller mindre förpassat att vara andranamn till minnet av någon sedan länge avliden anfader. Men nu finns en flygande pingvin som heter Sven, eller gör det det?

Som namnet antyder är detta en uppföljare till Happy Feet. Några av karaktärerna är kvar och några är helt nya. En sak har de dock gemensamt. De är alla datoranimerade. Den första filmen var charmig, med en stor dos av musik insprängd på ett sätt som fick den att bli en film och inte en datoranimerad musikal. Musiknumren kändes inte heller lika malplacerade som vissa av Disneys musikinslag i storfilmerna. Hur-som-helst, första filmens lite tafatta men dansanta huvudperson Mummel har fått barn med sin Gloria. De har fått lille Erik. En inte så dansant pingvin som ser upp till den flygande pingvinen Mäktige Sven (the Mighty Sven på engelska) istället för sin steppande pappa. Ingen konstig far-son relation egentligen. Alla vi pappor till söner med Zlatan på väggen kan nog känna ett visst mått av underlägsenhet. Det är först när katastrofen hotar pingvinkolonin som Mummel äntligen får vara hjälte och Svens hjältegloria ruckas lite.

Happy Feet 2 är ett stort ”Jaha?”. Jag kan egentligen inte klaga på filmen. Den står på egna ben och man behöver inte ha sett ettan för att ha utbyte av filmen. Karaktärerna är enkla, men ändå genomtänkta, med just karaktärsdrag. Handlingen är lagom enkel med ett katastroftema, det finns ett antal roliga sidokaraktärer som lockar till skratt, varav vissa egentligen inte har något med handlingen alls att göra. Musiken ligger lika bra integrerad i denna film som i den första. Dessutom ser det hela rasande bra ut. Animeringen är fläckfri.

Problemet är att filmen inte tillför något direkt nytt till världen och att karaktärerna egentligen inte utvecklas i denna film. Att pingvinerna har roliga nordiska namn som Sven och Erik (ja med den stavningen) hjälper liksom inte. Handlingen förmår inte att koppla grepp om mig och de små krillerna som finns med är för mig helt obegripliga i kontexten, även om de är skojiga att se. Den charm som engagerade i den första filmen finns inte längre lika närvarande som förr.

Datorgenererad grafik och blu-ray är en synnerligen bra kombination. Happy Feet 2 ser snuskigt bra ut med alldeles briljanta färger och detaljer på högsta nivå. Djuren ser visserligen inte helt verkliga ut, men de är rackarns snygga. En klar referens vad det gäller topnotch bild. Ljudet skäms inte heller för sig.

Happy Feet 2 fungerar som film och gillade man den första kan man se denna också. Vill man bara sitta och förundras över hur snyggt det kan vara på den nyinskaffade 60 tums-TVn så är detta en av filmerna jag skulle stoppa i spelaren.

About Joakim Helmbrant

Joakim Helmbrant
Månskensbonde som bor på subwoofersäkert avstånd från närmsta granne. Gillar dokumentärfilmer och musikfilmer (OBS INTE musikaler!).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.