Happy Accidents

Happy Accidents är en romantisk komedi med en twist. Kan denna rädda Brad Andersons sista film som komediregissör innan han inledde sin thrillerkarriär med Session 9?

happy accidents 03

Sex and the City-tjejen Ruby (Marisa Tomei, Maktens män) tror att hon äntligen har hittat mannen i sitt liv. Sam (Vincent D’Onofrio, JFK) är kanske lite märklig och försvinner liksom iväg ibland, men de har börjat bygga upp en fin relation som grundar sig på ärlighet. Allting verkar så bra. Lagen om alltings jävlighet säger att någonting dåligt måste hända när allting går bra. Ruby börjar upptäcka att Sam trots allt snack om ärlighet har hemligheter. Vid en konfrontation hävdar Sam med bestämdhet att han kommer från framtiden.

happy accidents 02

Året efter det att Happy Accidents släpptes kom filmen K-PAX med Kevin Spacey och Jeff Bridges. I den hävdade Spacey att han var en rymdvarelse. Brad Andersons film kan mycket väl ha inspirerat den filmen. Vad jag kan minnas av K-PAX kretsade allting kring mysteriet om huruvida Spacey var en rymdvarelse eller inte medan Sams eventuella tidsresande mest är en liten krydda på det helt vanliga relationsdrama som Happy Accidents faktiskt är. Det är en välbehövlig krydda som introduceras i filmen precis när jag hade gett upp allt hopp om att ens orka se färdigt den. När en av de inledande scenerna i en film innebär att en grupp kvinnor lägger fotografier med sina gamla pojkvänner i en skokartong med texten ”EX-FILES” tappar jag all lust att titta vidare. Det känns otroligt gjort och för mina tankar till 90-talsserien Vänner. Man får försöka hålla i tankarna att Happy Accidents utspelar sig 1999 och då kanske det kändes fräschare.

happy accidents 04

Precis som i sin förra film Next Stop Wonderland visade Brad Anderson i Happy Accidents att han i början av karriären hade helt andra ambitioner än att bli den thrillerregissör som han nu har blivit. Inspirationen verkar ha kommit från Woody Allen snarare än Alfred Hitchcock, som man ser tydliga spår av i hans senare filmer The Machinist och Transsiberian. Även Woody Allen har periodvis släppt in lika fantasifulla inslag som tidsresande i filmer som Kairos röda ros och Midnatt i Paris. Skillnaden är att farbror Allen har humor. Jag skrev i min recension av Sounds Like att Brad Anderson är intressant att lyssna på (angående kommentarspåret) men att han verkar otroligt tråkig. Next Stop Wonderland var en mysig och trevlig liten film med en del humor. Den eventuella humorn i Happy Accidents går mig förbi. Det var i någon scen som utspelade sig på ett galleri där de träffade Anthony Michael Hall (Sixteen Candles och Breakfast Club) som det började puttra en aning, men i övrigt är det mest en känsla av likgiltighet som infinner sig hos mig.

happy accidents 05

Vincent D’Onofrio gör en härlig rollprestation som en eventuell tidsresenär. Men det räddar inte på något sätt filmen, som jag inte tycker att man ska bemöda sig med att söka upp. Låt den stanna kvar i sitt eget decennium och se Midnatt i Paris, Harry bit för bit eller någon annan trevlig film av Woody Allen i stället. ”Give me another shot of Merlot”, ropar Sam till en bartender. Då skrattade jag. Men jag hade nog krävt minst en flaska Merlot för att jag skulle se Happy Accidents en gång till.

Happy Accidents är en romantisk komedi med en twist. Kan denna rädda Brad Andersons sista film som komediregissör innan han inledde sin thrillerkarriär med Session 9? Sex and the City-tjejen Ruby (Marisa Tomei, Maktens män) tror att hon äntligen har hittat mannen i sitt liv. Sam (Vincent D'Onofrio, JFK) är kanske lite märklig och försvinner liksom iväg ibland, men de har börjat bygga upp en fin relation som grundar sig på ärlighet. Allting verkar så bra. Lagen om alltings jävlighet säger att någonting dåligt måste hända när allting går bra. Ruby börjar upptäcka att Sam trots allt snack om ärlighet…

Review Overview

Betyg

20

About Mattias Berg

Mattias Berg
Tittar gärna på filmer från barndomens 80-tal och äldre filmer jag missat. Föredrar drama och prettofilm framför action. Ser storfilmer och försöker förstå samtiden, men misslyckas för det mesta. Favoritregissörer: Lars von Trier, Michael Haneke, P.T. Anderson m. fl. Älskar även Star Wars.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.