Halloween (2018)

När John Carpenters filmklassiker Halloween fyllde 20, firade man med filmen H20. Jamie Lee Curtis återvände till rollen som Laurie Strode – nu en ärrad och traumatiserad mor. Man förkastade tidigare filmer i serien för att ge fansen en uppföljare värdig namnet Halloween.

Nu, när John Carpenters filmklassiker Halloween fyller 40, firar man istället med filmen Halloween. Jamie Lee Curtis återvänder till rollen som Laurie Strode – nu en ärrad och traumatiserad mormor. Man förkastar tidigare filmer i serien för att ge fansen en uppföljare värdig namnet Halloween. Samma men annorlunda. Och ett tredje fristående universum skapas i den här snåriga filmserie som originalet gett upphov till.

Filmen öppnar på en rättspsykiatrisk anstalt. Michael Myers har inte yttrat ett ord sedan han dömdes för de uppmärksammade barnvaktmorden för fyrtio år sedan. Ingen av alla de experter som studerat honom har lyckats lösa gåtan om vad som orsakat denna absoluta ondska. Vid en omplacering från en anstalt till en annan tar Michael chansen att fly för att återuppta mordkarriären i hemstaden Haddonfield.

Laurie Strode, den ensamma överlevaren från första filmen har i denna tidslinje blivit en kalkerad Sarah Connor från Terminator 2: Judgment Day. Samma fatalistiska övertygelse om den stundande domedagen, samma nitiska uppfostran av sina barn för att rusta dem för ondskan och samma arsenal av allehanda skjutvapen. Laurie väntar på att Michael Myers ska återvända. Likt att ingen tror på Sarah Connor så tror ingen heller på Laurie. Men självklart kommer det visa sig att alla borde ha gjort det.

Det är Jamie Lee Curtis som är filmens stora dragplåster. Halloween kan säljas som att det är på riktigt igen när hon medverkar. Samma som det var för tjugo år sedan med H20. “Sarah Connor”-Laurie skiljer sig dock från Laurie i H20. Båda trasiga efter det som de genomlidit med alkoholproblem som följd. Men “Sarah Connor”-tolkningen blir svårare att ta till sig än “Försöka få vardagen dräglig”-Laurie från H20. För tjugo år sedan kändes hennes rolltolkning mindre påklistrad.

Trots att de frigjort sig från bagaget som sju uppföljare medför har filmskaparna inte lyckats förvalta den friheten särskilt kreativt. Vi hamnar upp i en ordinär Halloween-upplevelse ironiskt nog mallad efter den grammatik som de kasserade uppföljarna befäst. Vilket inte hade behövt vara fallet med 40 år raderade och ett oskrivet blad framför dem. Det blir ett kreativt nollsummespel. Vi får samma Michael Myers med samma mask som hittar samma verkstadsoverall och som kommer tillbaka till Haddonfield för samma seriemördande. Inte ens frigörelsen från Michael och Lauries syskonskap, som lades till först i film nummer två från 1981, förändrar något. Michaels sikte är ändå inställt på Laurie. Deras relation är konstant, blodsband eller inte.

I slutändan blir Halloween inte mer än en remix av tidigare filmer. Det finns både bättre och sämre partier, men oftast är det överraskande välbekant och trött. Hur mycket filmen än försökt brösta upp sig som “äntligen – den riktiga uppföljaren till Halloween!” blir det i slutändan inte mer av filmen än blott en Halloween 9.

Detta är en gästrecension av Emil Gustafsson Ryderup som ni vanligtvis kan höra i filmpodcasten Titta Dom snackar. Är ni nyfikna på den, hittar ni den här samt på alla ställen där poddar bor. 

Vill ni läsa vår recension av 4k-utgåvan av Carpenters Halloween, hittar ni den här.

En andra åsikt: Som ett nyblivet Halloween-fan hade jag höga förväntningar på nya filmen efter att ha sett Carpenters original för första gången bara någon vecka innan 2018-årsupplagan gick upp på bio. Jag får villigt erkänna att David Gordon Greens film knappast nådde samma toppar. När filmen nu släpps på blu-ray ville jag ändå ge filmen en andra chans efter min initiala besvikelse under fjolåret.

Halloween lyckas stundtals fånga atmosfären hos originalet. Tyvärr känns det mest som ett försök att emulera Carpenter. För mig var den stora behållningen med första filmen att den har ett tålmodigt tempo och att den förlitar sig på atmosfären snarare än en buffé av makabra mord. Även när filmen ökade i tempo var morden inte räknade i dussin. Redan en halvtimme in i senaste upplagan är känslan att Myers snart har avverkat halva Haddonfield.

Vid en andra titt kändes handlingen ännu mer korkad. Varför jagar Michael Myers Curtis Laurie Strode överhuvudtaget? Hur vet mördaren vart han skulle hitta sin ökända mask? Vart är spänningen och mystiken? Frågorna är fler än svaren och filmen är ett bevis på att en simplare handling gynnade genren långt mer än denna genomsnittsskräckis.
/Fredrik Malmquist

När John Carpenters filmklassiker Halloween fyllde 20, firade man med filmen H20. Jamie Lee Curtis återvände till rollen som Laurie Strode – nu en ärrad och traumatiserad mor. Man förkastade tidigare filmer i serien för att ge fansen en uppföljare värdig namnet Halloween. Nu, när John Carpenters filmklassiker Halloween fyller 40, firar man istället med filmen Halloween. Jamie Lee Curtis återvänder till rollen som Laurie Strode - nu en ärrad och traumatiserad mormor. Man förkastar tidigare filmer i serien för att ge fansen en uppföljare värdig namnet Halloween. Samma men annorlunda. Och ett tredje fristående universum skapas i den här snåriga…

Review Overview

Emils betyg
Fredriks betyg

35

About Filmfenix

Filmfenix

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com