Ghost in the shell

Det här är en värld som gjord för 3D. Ghost in the shell är baserat på en mangaserie som har ynglat av sig flera filmatiseringar, alla animerade. Här har man utnyttjat potentialerna i datoreffekterna till fullo i en steampunkvärld befolkade av robotar, androider och människor av kött och blod – ”förbättrade” med teknologi. I centrum står Major, en mänsklig hjärna i en konstruerad kropp, tillverkad för att vara ett vapen mot cyberbrott.

På de omfattande originalverken kan man också odla originalets filosofiska frågor vidare; vad är det att vara en människa? Var sitter själen och medvetandet? Om en kropp är artificiell men sinnet mänskligt, är det då en människa? Men Ghost in the shell är främst av allt en actionfilm med slående visuell elegans, som när Major (Scarlett Johansson) jagar över gatorna eller berått faller från taken, tar ut hela rum med brottslingar eller rör sig på gatorna där virtuella ”reklambanderoller” och neonfiskar simmar över människors huvuden. Det faktum att vi har en hjältinna med en fysisk form som står ovanför verkligheten utnyttjas till fullo i en kampscen där både hon och hennes motståndare blixtrar halvt osynliga i binära regn framför den futuristiska stadens fond. Det är inte ofta 3D används för att skildra en värld vari den virtuella verkligheten är en så omfattande del av vardagslivet och filmen leker med miljöer där det inte är helt självklart vilka väggar, skärmar eller människor som är simulerade eller inte. I den staden står små ögonblick av ömhet och kroppslighet ut. När glimrande färger ligger som en distraktion över den skräpiga staden står Major och hennes kollega Batou i en gränd och matar gatuhundar med slafsiga köttben, eller när Major plockar upp en prostituerad för att få uppleva en mänsklig kropp i andrahand (ibland är det synd att berättelsen snurrar runt en outvecklad cyberbrottsling som hade kunnat vara mycket mer)

Men innan vi går vidare: Scarlett Johansson spelar en karaktär som i alla föregående inkarnationer har utseendet av en japansk kvinna: Major Motoko Kusanagi. Hon är här omdöpt till Major Mira Killian och har tillräckligt med fysiska likheter med magakaraktären för att många obekväma frågor ska gå att ställa angående den parad av vita människor som spelat asiatiska karaktärer. Det går inte att undgå. Men Major är också en konstruerad kropp, och utan att lämna ut för mycket går frågan också att ställa utifrån filmen vem Kira var från början? Vems kropp hennes hjärna först tillhörde och vem som konstruerade hennes nya form (och ras och kön)? Vad vi har här är alltså möjligtvis en subversiv ådra, en metasymbolik i vad som i bästa fall är en kritik av sig självt och i värsta fall en medveten vithetstvätt.

När Major i början vaknar upp på en brits får hon veta att hennes kropp gått förlorad i ett terrorattentat och allt utom hjärnan transplanterats. Inte mer än ekon av minnen av det tidigare livet finns kvar. När vi ser henne nästa gång är hon en agent i Sektion 9, en polisenhet mot cyberbrott, där Majors övermänskliga förmågor ofta värderas högre än hennes sökande efter en identitet; om hon verkligen kan räknas som ”mänsklig”? (hon är, enligt alla, den första i sitt slag). Johansson tar ett blad från Alicia Wikanders i Ex Machina och spelar rollen med hela fysiken; hon rör sig inte helt som en människa, med kroppen spänd som en stålfjäder. Filmen inte alltid lika intresserad av Major påklädd som den borde vara, dissonansen mellan hennes kropp och ande (ghost) existerar redan i Johanssons gamnackade, lunkande gång och uttrycksfulla ansikte utan att behöva reducera karaktären till en kroppsstrumpa. Och under alla effekter är det ibland svårt att hitta fram till människorna. Undantag är Pilou Asbæks Batou och Takeshi Kitanos underanvända sektionschef Aramaki. Vad Ghost in the shell också försöker, illa genomtänkt, är att faktiskt svara på frågan vad en människa är, vilket får slutet att gapa efter mer än vad som finns. Frågan jag vill ställa är: om en film är estetiskt tilltalande och intellektuellt stimulerande, är det då en bra film?

 

Det här är en värld som gjord för 3D. Ghost in the shell är baserat på en mangaserie som har ynglat av sig flera filmatiseringar, alla animerade. Här har man utnyttjat potentialerna i datoreffekterna till fullo i en steampunkvärld befolkade av robotar, androider och människor av kött och blod – ”förbättrade” med teknologi. I centrum står Major, en mänsklig hjärna i en konstruerad kropp, tillverkad för att vara ett vapen mot cyberbrott. På de omfattande originalverken kan man också odla originalets filosofiska frågor vidare; vad är det att vara en människa? Var sitter själen och medvetandet? Om en kropp är…

Review Overview

Betyg

60

About Alva Bexell

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.