Forza Motorsport 7

Jag börjar den här recensionen med att vara ärlig, för vi alla vet ju att ärlighet vara längst: jag har inte lirat ett bilspel på… 10-12 år. Gran Turismo 4 (2005) och Need for Speed: Undercover (2008) är mig veterligen de senaste jag spelat. Men då ska sägas att när en dåtida klasskamrat lurade på mig Need for Speed: Underground 2 (2004) (han frågade om jag ville låna Underground, så jag trodde ju att han babblade om Tony Hawks spel med samma undertitel…) så spelade jag bilspel, likt en galning, under 4-5 års tid. En annan bekännelse: jag har aldrig ens testat Turn 10:s Forza-serie. Det som följer är således är en relativt oberoende recension från en kille som inte spelat bilspel sedan urminnestider samt precis klarat av sin första dejt med ett Forza-spel, någonsin.

Spelets kampanj är döpt till Forza Drivers Cup där man som en rookie börjar smått med amatörracing för att till slut komma uppåt i de större ligorna med, mycket, snabbare bilar. Kampanjen är indelad i sex stycken Championships där det återfinns minst tio olika events i varje. Varje event innehåller minst fyra race, så det finns att göra. Efter att först ha kört tre stycken testrace med monsterbilar som Nissan GT-R GT500 och Porsche 911 GT2 RS (2018 års modell som avtäcktes i samband med Forza 7) slängs jag in i Seeker Championship, som i början är den enda upplåsta cupen. Här får man byta bort sin Porsche mot amerikanska muskelbilar, lastbilar och en limousin som vi får lira bowling med. Ja, du läste rätt. Bilarna går nu riiiiktigt långsamt och bromsarna biter knappt (i jämförelse med hur det kändes att köra Nissan och Porsche). Jag vet inte om jag gillade att efter tre testrace kastas in i hetluften direkt för att gå tillbaka till bilar som går hälften så snabbt, ungefär.

För att komma vidare till nästa Championship måste jag tjäna 2500 SP, som erfarenhetspoängen heter här, vilket tar någon timme beroende på hur bra det går dig i dina race, naturligtvis. Detta behöver självfallet inte ses som något problem – gillar du att ratta lastbilar eller amerikanska muskelbilar så har du mest troligt kul redan nu. För mig drog det igång ordentligt redan i Championship nummer två då det bjuds på både Nascar och Formula E, bland annat. Det är nu jag börjar känna att Forza 7 är ett riktigt roligt racingspel. Bilkänslan och körkänslan är riktigt bra, och, för min del, tycker jag det både är enklare och roligare att ratta en Formula E-bil än en Abarth med 5,4 i speed. Min körstil när det kommer till bilspel, som i det närmaste liknar ett flipperspel från valfri spelhall, fungerar inte längre. Smäller jag till en bil i 220 knyck så tappar jag fart eller så medför det att jag själv slungas av banan rätt in i skyddsstaketen. Vid ett tillfälle kom min sambo in i rummet, kikade i tre sekunder och frågade ifall jag trodde det var radiobilarna på Liseberg jag rattade. Jag fick efter den avhyvlingen lägga om min taktik (om det nu ens fanns en från början). Vidare finns sju svårighetsgrader, där det från nivå fyra och uppåt genererar 10-40% mer credits för varje race, massa inställningar att ändra (som dock INTE påverkar hur mycket credits du får). Bland annat kan du ha inställt så att bilen bromsar automatiskt åt dig och så att du ser streckade linjer i blått/gult/rött så du vet hur du ska ta kurvorna och när du ska bromsa. Allt detta var, i varje fall för mig, påslaget under testracen, märkligt nog.

Eftersom jag inte har spelat något av de tidigare spelen i serien har jag fått läsa mig till nyheterna i Forza 7 gentemot föregångarna, och de är rätt få. Dynamiskt väder är en nyhet som jag personligen gillar. Denna väderväxling sker alltså mitt under brinnande race – efter att ha varit sol så börjar det helt plötsligt regna under andra varvet. Eller tvärtom. Du blir upplyst om detta inför varje race, om en väderväxling sker alltså. Men om du tycker det är ett bedrövligt tillskott kan du stänga av det. En ny bana återfinns (Dubai Highway) och man får skapa sin egna förare. Eller ja, ungefär i varje fall – vi får välja kön och vilken färg vi vill ha på kläderna. Det finns dessutom stöd för upplösning på 4k i 60 bilder per sekund som kan avnjutas i nya Xbox One X. Detta har dock testats på Xbox One S, men grafiskt sett är det riktigt snyggt ändå. I synnerhet väderväxlingarna är riktigt läckra.

Om du gillar att köra massa olika bilar är det här spelet för dig. 700 (!) olika bilar finns, det är 250 fler än vad det finns i föregångaren. Jag blir alldeles svettig av bara tanken att det finns så många bilar. För undertecknad är det alldeles för mycket – kunde de inte ha bantat ner antalet med ett par hundra stycken och levererat flera nya banor än de knappa 30 som finns? En ny bana och 250 nya bilar kontra Forza 6. Jag kommer på sin höjd använda 100 stycken av dessa. Å andra sidan använder jag inte alla vapen när jag spelar Battlefield-serien heller, så det får ses som ett in game-samlande, såklart.

Förutom det groteskt stora bilurvalet som finns i Forza finns del andra problem jag vill belysa. Trots sin bilfysik och körkänsla kan jag inte släppa att spelet är lite väl förlåtande stundtals. Det är väldigt många gånger jag knappat in flera placeringar genom att gena över gräset i en kurva – ibland kan man rent av riva av en skarp sväng på gräset utan att, vad jag upplever i varje fall, tappa någon fart eller kontroll över bilen. Efter varje gång du levlar upp din förare så får du välja mellan tre belöningar: en summa credits (beror helt på vilken level du är i, men det är en fin summa i varje fall), en bil/en bil till rabatterat pris (ibland får du en bil värd t.ex. 100 000, ibland får du köpa en bil för 100 000 som egentligen kostar 250 000 etc.) eller en ny klädsel till din förare. Vem väljer ens det sista? Jo jag, jag var såklart tvungen att testa (dum som jag är). Enda gångerna man ser sin förare är i garaget ståendes bredvid bilen, eller när man står i depån strax innan racet. På tal om depån, där har vi en ruskig laddningstid. Tanken här är att man ska kunna trimma sin bil osv., vilket är en god tanke, men för mig som bättre förstår hieroglyfer än att trimma en bil är det bara ett störningsmoment.

Turn 10 har släppts tio stycken spel sedan 2005 – sju stycken Forza Motorsport och tre Forza Horizon, och undertecknad har lyckats att bomma alla. Detta är obegripligt, för Forza 7 är ett riktigt roligt bilspel. Skavankerna är en del, måste jag säga, men det förstör inte helhetsintrycket allt för mycket. Variationen är väldigt stor och det finns en heeel del att samla (700 bilar och förmodligen minst lika många kläder till din förare med tanke på hur gärna de vill belysa att man äntligen får ”designa” sin egen förare). De som gillar kontinuitet, tänker främst då på gamla Forza-rävar, vet precis vad de får i och med denna titel, men jag tycker även att det är ett spel som gemene man kan införskaffa och uppskatta ordentligt.

Jag börjar den här recensionen med att vara ärlig, för vi alla vet ju att ärlighet vara längst: jag har inte lirat ett bilspel på… 10-12 år. Gran Turismo 4 (2005) och Need for Speed: Undercover (2008) är mig veterligen de senaste jag spelat. Men då ska sägas att när en dåtida klasskamrat lurade på mig Need for Speed: Underground 2 (2004) (han frågade om jag ville låna Underground, så jag trodde ju att han babblade om Tony Hawks spel med samma undertitel…) så spelade jag bilspel, likt en galning, under 4-5 års tid. En annan bekännelse: jag har aldrig…

Review Overview

Betyg

80

About Kenny Nordgren

Kenny Nordgren
En nästan värmlänning som sedan hösten 2014 är bosatt i Kungälv utanför Göteborg. Arbetar till vardags som pedagog på en låg- och mellanstadieskola. I ryggsäcken finns fem år på universitet med studier inom filmvetenskap och historia. Dagdrömmer om att inom en överskådlig framtid få chansen att skriva en doktorsavhandling rörande skräckfilm. Gillar förutom film även fotboll, tv-spel, hårdrock och att laga rolig mat.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com