Final Fantasy XII: The Zodiac Age (Nintendo Switch)

Final Fantasy XII har alltid varit ett spel som jag har velat spela igenom ända sen jag var liten och såg min storebror utforska den fantastiskt utformade världen, Ivalice som spelet tar plats i. Jag har med åren fått uppleva makalösa äventyr i samma värld via spel som Final Fantasy Tactics och Vagrant Story, men aldrig fick jag uppleva livet som himmelserövrande pirat i denna PS2-klassiker, tills nu… samtidigt som jag sitter på toa eller åker tåg in till skolan.

Innan remastern Final Fantasy XII: The Zodiac Age släpptes för PS4an för två år sen har originalspelet hamnat i skuggan av dess förfäder och det känns oerhört fint att få se denna tidigare underskattade medlem i Final Fantasy-serien få den beröm den förtjänar. En sådan sagolik upplevelse har jag personligen inte varit med om sedan jag spelade Final Fantasy IX för första gången.

Det finns många anledningar varför The Zodiac Age står ut från resten av serien. Dess MMO-liknande stridssystem som tillåter dig att själv programmera hur medlemmarna av ditt pirat-entourage kommer agera under strider är ett gott exempel på detta. Det så kallade Gambit-systemet låter dig applicera instruktioner på olika karaktärer vilket kommer resultera i att de utför specifika aktioner under rätt omständigheter. Jag fann detta system väldigt bökigt i början men jag lärde mig uppskatta det desto längre jag spelade. En bidragande faktor till denna successivt framträdande uppskattning är systemet för att uppgradera sina karaktärer. Något som är unikt för The Zodiac Age-remastern (i alla fall för oss i väst, detta har länge funnits i Japan) är dess jobbsystem som låter dig skräddarsy varje karaktärs förmågor och sättet de slåss. Genom att ge en karaktär ett specifikt jobb som Knight eller Timemage så får de tillgång till en unik License Board, vilket i princip ett rutnät fyllt med uppgraderingar som tematiskt följer det tidigare angivna jobbet. Detta gör varje karaktär fullt anpassningsbar och underhållande att uppgradera.

En till anledning varför Final Fantasy XII lyckas stå ut bland mängden är tack vare den otroligt levande världen, Ivalice. Square Enix må ha lyckats göra detta främst genom de underbara miljöerna, men för mig så är det framför allt de mindre detaljerna som gjorde mig förälskad i denna fiktiva värld. Bara faktumet att varje hörn i varje stadsmiljö alltid har minst ett dussintal karaktärer man kan prata med, vars dialog ändras baserat på vad som är aktuellt i spelets narrativ är en detalj som bidrog starkt till spelupplevelsen. Sedan faktumet att det alltid verkar finnas liv på gatorna och byarna i formen av NPCs som går runt, letar efter vapen att köpa, pratar i grupper eller blänger surt på de oresonliga vakterna vid spärrarna för staden Rabanastre, gör min upplevelse med spelet otroligt minnesvärt.

“Hur flyter spelet på då under dina toalettbesök”, frågar jag mig själv medan jag sitter på toa och dödar vargar i öknen tillsammans med en halvdjurisk kumpan i klackar. Jo, det har funkat felfritt hittills. Spelet lyckas hålla en stadig prestanda på 30fps både i dockad och portabelt läge på Nintendo Switch. Rent grafiskt ser spelet väldigt tilltalande ut i dess miljöer men, som det ofta händer när man gör en remaster för ett över tio år gammalt spel, vissa spelkaraktärer ser ut som att de har haft en dålig dag hos plastikkirurgen, som även råkade vara en ångvält i förklädnad. Detta är däremot lätt att bortse, mestadels från faktumet att resten av spelet ser bedårande ut. Vad som gör denna remake ännu mer imponerande är hur Square Enix har lagt in en funktion som låter dig snabbspola gameplay via ett knapptryck, samtidigt som spelets prestanda håller sig stabilt.

För att sammanfatta, Final Fantasy XII: The Zodiac Age är ett rollspelsäventyr som är utan tvekan värt att ha i sin Switch-bibliotek. Världen är oerhört stämningsfullt, karaktärerna är charmiga, stridssystemet är underhållande och valmöjligheterna för att skräddarsy sin upplevelse är oändliga. Detta borde vara ett omedelbart köp ifall du råkar vara ett fan av J-RPG spel och vill även ha en portabel sådan upplevelse.

Final Fantasy XII har alltid varit ett spel som jag har velat spela igenom ända sen jag var liten och såg min storebror utforska den fantastiskt utformade världen, Ivalice som spelet tar plats i. Jag har med åren fått uppleva makalösa äventyr i samma värld via spel som Final Fantasy Tactics och Vagrant Story, men aldrig fick jag uppleva livet som himmelserövrande pirat i denna PS2-klassiker, tills nu… samtidigt som jag sitter på toa eller åker tåg in till skolan. Innan remastern Final Fantasy XII: The Zodiac Age släpptes för PS4an för två år sen har originalspelet hamnat i skuggan…

Review Overview

Betyg

80

About Vladimir Stanisic

Vladimir Stanisic
En stor spelnörd med glatt humör som spenderar lite för mycket tid på nätet och framför TV:n. Vet det mesta om retrospel och gamla konsoler och försöker hålla sig själv konstant uppdaterad i dagens händelser inom spelvärlden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com