Vi lever i en digital värld och den förändrades drastiskt med WikiLeaks och sociala media. På ett sätt en maktförskjutning mot folket, men inte säkert med bara positiva förtecken. Att händelserna kring WikiLeaks skulle filmatiseras var lika säkert som amen i kyrkan.
Bill Condons The Fifth Estate tar vid precis innan WikiLeaks börjar växa till sig. Julian Assange (Benedict Cumberbatch – Star Trek Into Darkness) möter Daniel Berg (Daniel Brühl – Intruders) på en hackersammankomst och de två förverkligar Assanges idé WikiLeaks. Ofiltrerad information för alla att ta del av. Tanken är att exponera storföretags och länders korrumperade handlingar för massorna.
Berg har en mer journalistisk ambition och successivt märker han att Assanges motiv och etik svajar betänkligt. Assange ser inte att han måste ta ansvar för konsekvenserna av informationen som publiceras på hemsidan. Bergs och Assanges vänskap går mot vägs ände och Assange anklagar bland annat Berg för att vara amerikansk agent.
The Fifth Estate är baserad på två böcker, dels Bergs och dels Guardianjournalisterna David Leighs och Luke Hardings. Josh Singer har skrivit manuset, men det är trevande och sällan spännande. Riktningen är inte tydligt satt och först när Afghanistanläckan diskuteras börjar filmen ta form. Riktigt spännande blir det dock aldrig-
Cumberbatch har gjort bättre rolltolkningar än denna och det är svårt att se honom som den tunna Assange. Brühl är bra som Berg och är filmens protagonist vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är hans bok som manus utgår ifrån. I biroller ser vi Alice Vikander, Moritz Bleibtreu, Laura Linney och Stanley Tucci, men de kan inte för egen maskin rädda filmen.
Vad som är sant eller inte låter jag vara osagt. Jag följde inte nyhetsrapporteringen kring WikiLeaks mer än på avstånd när det begav sig. Även om jag vet mer nu om händelserna är jag inte säker på att det är spionfilmsmaterial. Trots det skulle det vara förvånande om det inte kommer fler filmer kring Assange och WikiLeaks med tanke på Assanges personlighet och vad WikiLeak trots allt åstadkom. Den här filmen kan du hoppa över utan att oroa dig för att förlora någon sömn i alla fall.