Död snö

Aldrig har jag varit så säker på att jag bara måste se en film som jag var när jag såg omslaget till Död snö. En huvudlös nazist pryder (det i övrigt ganska sparsamt utsmyckade) omslaget. Blodet sprutar ur stumpen som finns kvar mellan axlarna. Det kan bara inte vara dåligt!Död snö 1

Filmen följer en klassisk skräckfilms-mall till att börja med. Ni vet nog vad jag pratar om, ett gäng ungdomar i en bil, på väg mot en stuga någonstans. I det här fallet en stuga i de norska fjällen. I den här filmen är det dock inte ett hus i ödemarken, bebott av en inavelspräglad familj, som är skräckmomentet. Något långt mer skrattretande väntar ungdomarna i Norges vildmark, och det görs vi varse redan i den första scenen där en tjej jagas av en arg zombie till tonerna av Griegs I bergakungens sal.

Tjejen, Sara, är en vän till ungdomarna i bilarna, och det var meningen att hon skulle vandra över fjällmarken och möta upp de andra i stugan. När de andra når stugan och Sara inte kommer börjar de såklart att bli oroliga, stämningen blir inte heller bättre av att en mystisk, kaffesugen man kommer och knackar på dörren. När de släpper in honom berättar han en historia om hur en Överste Herzog och hans soldater under andra världskriget terroriserade ortsborna med misshandel och stölder av deras värdesaker (som de sedan gömde lite här och var för senare behov). Den som inte lämnade över vad de nu hade av värde fick ett skott i pannan. Ortsborna fick till slut nog och överraskade nazisterna när de inte var på sin vakt. De flesta dödades av den arga lokalbefolkningen, men Herzog och några andra lyckades fly upp i fjällen där de frös till döds. Det ena leder till det andra, och till slut så har ungdomarna väckt det griniga nazistpacket. När gänget jagas och flera dödats av nazistzombierna så finns det till slut bara en utväg för ungdomarna: att döda Herzog och hans följare.

Död snö 2

Jag gillar verkligen idén med nazistzombies i Norge. Dessutom gillar jag att det enda riktiga vapnet som används i Död snö är en kulspruta. När det gäller deras överlevnad får de istället förlita sig på vad de kan hitta i ett verktygsskjul. Spadar, yxor, knivar och en motorsåg. Det är helt vanliga tjejer och killar som inte har tillgång till de skjutvapen man ofta ser i andra filmer ur zombiegenren. Det är dessutom inte några tjejer som springer omkring skrikandes iförda genomskinligt nattlinne och inte heller några testosteronstinna killar som måste rädda dem.

Effekterna i den här filmen är precis så som jag vill ha dem, inte för billiga och inte för påkostade. En hyfsat skicklig effektsminkös har mycket tydligt deltagit i skapandet av zombierna, men utöver det så är det ganska mycket ketchupfärgat blod och dinglande plast-tarmar. Zombierna är som zombier ska vara: dumma, hungriga och en aning klumpiga. (Som de flesta vet har vi kommit väldigt långt ifrån den tiden när en zombie inte ens kunde öppna en dörr, utan gång på gång dunsade med näsan först in i den i hopp om att få äta en hjärna på andra sidan. Inte kunde de springa heller på den tiden.)

Död snö 3

Det finns otroligt många charmiga scener, bland annat en amputation med en motorsåg och en skalle som slits itu varpå hjärnan plaskar ut på golvet. Det är inte sparsmakat med gore, men det kommer igång lite för segt för en film som inte är längre än en och en halv timme. Första halvan av filmen spenderas åt att bygga upp någon slags relation till karaktärerna, som för mig är totalt oviktig i en sådan här film. Filmens höjdpunkter är just de överdrivna, humoristiska dödsscenerna och hade regissören sparat på uppbyggnaden hade det funnits mer plats för plaskande hjärnor och tarmar som fastnar i träd. Det är även lite synd att de inte fortsatte på spåret med klassisk musik som filmen öppnade med. Griegs verk i öppningsscenen satte verkligen en speciell ton för filmen; det är norskt och det är lustigt!

Jag tycker i det stora hela att det här är en otroligt underhållande film, men som jag nämnde skulle själva slaktandet kunna komma igång lite snabbare. Skådespeleriet är som det ska i en zombiefilm, det brister inte men det bär inte heller. Vissa gör bättre insatser än andra men överlag är det inget som är katastrofalt. Helt ärligt tror jag faktiskt att jag sett den här filmen fem gånger, och jag har ännu inte tröttnat. Jag kan inte påstå att det är en favorit, men något med Död snö fortsätter att roa mig!

 

About Johanna Åberg

22åring bosatt norr om Dalälven. Mycket förtjust i fantasy och sci-fi (Star Trek), skräckfilm och framförallt tv-spel. Mindre förtjust i värme och folkmassor. Kombinerar inomhus-intressena med väldigt många timmar i stallet.

One comment

  1. En av mina favoritfilmer!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com