Divinity: Original Sin 2 Definitive Edition (PS4)

Divinity: Original Sin 2, ett spel från en spelera som jag trodde hade försvunnit för länge sen: . Visst, detta spel har funnits ute på marknades för PC i ett år men nu kommer den äntligen till konsoler i den så kallade Definitive Edition… Och herre jäklar vilket fantastiskt spel detta är.

Jag tyckte om första Divinity: Original Sin. Det kändes som att jag fick återgå till mina tidiga tonårsdagar då jag spelade Baldur’s Gate i oändligt många timmar. Divinity byggde dels på den nostalgin samtidigt som den fördjupade spelmekaniken. Men mitt stora problem med första Divinity var tempot. Trots att spelet hade en fantastisk värld med vad som kändes oändligt med valmöjligheter så saknade den enligt min mening någon sorts själ och karaktärsdjup. Missförstå mig rätt, spelet var underbart att spela och man kan lätt sjuka in i det i en mängd timmar, men jag upplever än idag att det aldrig engagerade mig så som att det sysselsatte mig.

In kommer Divinity: Original Sin 2! Och hej och hå vilken skillnad jag känner redan från att jag sätter igång spelet. Redan från start kan du inte bara välja att skapa en nollställd karaktär som du utvecklar under spelets gång, du kan nu även välja en av många olika bakgrundshistorier. Låt mig utveckla mer, varje bakgrund (eller förskriven karaktär) har sin egna berättelse som den kommer in med i spelet. Den har en drivkrafter, agenda och riktning som gör att när du väl spelar spelet så kommer du alltid ha någonting att utgå från. Dina val kommer inte bara påverkas hur du som spelare själv känner dig i stunden när du gör de utan du kommer även att lättare kunna rollspela din karaktär på ett djupare plan. Detta eftersom att nya val kommer att poppa upp som är specifika för just din karaktär.

Men tillbaka till grunden. Divinity: Original Sin 2 är ett klassiskt västerländskt rollspel i fågelperspektiv och turbaserat stridssystem. Det är inte det att vi inte har sett det förut, bara det att här är mekanik och berättelse så i synk att det är genialt.

Berättelsen börjar att jag vaknar på ett skepp, fängslad. Ett mord har begåtts på en person med förmågan att använda den förbjudna kraften (Source). Jag och min medspelare (som tack vara konsolversionen kan sitta bredvid mig och spela på samma skärm) tänker att vi självklart inte är skyldiga till någonting men passar på att ta oss en titt runt på skeppet och eventuellt hitta den skyldiga. Jag spelar som en alvkvinna som under en lång tid varit slav och nu vill frigöra sig från sina ägare. Så när jag blir tillsagd av elaka vakter vad jag ska göra så tar jag det inte med lätthet. Här kan vi bestämma hurvida vi ska hamna i strid med de våra förövare som kan leda till vår död eller svälja stoltheten och göra som de vill… vi tar det smartare alternativet och lever vidare. Så småningom uppstår det kalabalik på skeppet och vi slungas ut i havet… vad som kommer hända hädan efter får ni ta reda på själva.

Som ni kanske förstår så är detta ett spel där i princip allt är tillåtet. Alla situationer kan du prata dig ur med rätt färdigheter. Du kan alltid charma, döda, lura, stjäla… etc. i princip vemsomhelst. Så sättet jag spelade spelet på kommer med störst sannolikhet radikalt att skilja sig från sättet som du spelar på.

Att utveckla din karaktär kräver också tålamod och tid. Det finns så enormt många olika sätt att välja hur just dina hjältar ska utvecklas. Till exempel så kunde min medspelare kasta en stor hög med olja på våra fiender och marken runt de. Jag kunde sedan ta mina eldpilar och skjuta på antingen fienden eller marken för att träffa alla som var betäckta av oljan. Detta gäller även med massa olika elementtyper och det är bara upp till din vildaste fantasi att prova alla möjliga kombinationer.

Att spela på konsol är såklart kanske inte lika smidigt som på tagentbord när man ska skrolla igenom menyer och mängder och mängder av attribut och attacker/magier. Så visst, det tar ett litet tag innan mekaniken sätter sig i fingrarna men jag kan utan tvekan säga att det är så väl optimerat som det kan bli och jag störde mig förvånansvärt lite på det. Framför allt inte då jag var så otroligt engagerad i spelet från start till… ja, där jag är nu… för spelet är enormt stort att jag inte än har kommit till slutet trots att jag har spelat över 70 timmar.

Så längtar du efter ett stort spel fyllt med politiska maktspel och djupgående karaktärtsintriger så är Divinity: Original Sin 2 Definitive Edition ett spel som du bara måste spela, vare sig du är själv eller delar skärm med någon. För detta är klart bland de bästa rollspelen som någonsin skapats.

 

Divinity: Original Sin 2, ett spel från en spelera som jag trodde hade försvunnit för länge sen: . Visst, detta spel har funnits ute på marknades för PC i ett år men nu kommer den äntligen till konsoler i den så kallade Definitive Edition... Och herre jäklar vilket fantastiskt spel detta är. Jag tyckte om första Divinity: Original Sin. Det kändes som att jag fick återgå till mina tidiga tonårsdagar då jag spelade Baldur's Gate i oändligt många timmar. Divinity byggde dels på den nostalgin samtidigt som den fördjupade spelmekaniken. Men mitt stora problem med första Divinity var tempot. Trots…

Review Overview

Betyg

100

About Stefan Stanisic

Stefan Stanisic
En film-, scenkonst- och spelnörd som bor i Malmö. Jobbar som film och teaterregissör och har tillbringat otaliga sömnlösa nätter med att försöka klara av det omöjliga uppdraget att se alla världens filmer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com