Den stora björnen

Jag har god erfarenhet av dansk tecknad film från barndomen genom Djungeldjuret Hugo vars filmer jag såg om många gånger. På äldre dagar har jag fått en ny favorit i mycket roliga Torkel i knipa. Den stora björnen kunde ses på Stockholm Filmfestival Junior redan 2011 men då jag tror att många som jag missat den helt, vill jag härmed påminna om filmens existens.

Den stora björnen 1

11-årige Jonathan brukar ta tåget till morfar som bor precis vid änden av en övergiven urskog. Denna sommar får han motvilligt med sig sin 6-åriga lillasyster Sophie som är mycket nyfiken på varför morfar inte låter dem besöka skogen. När Sophie råkar rasera Jonathans trädkoja jagar han henne så att hon tar tillflykt i den stora skogen. Jonathan ger sig ut efter henne och hittar henne snart tillsammans med en gigantisk björn, lika gammal som skogen och med träd och mossa växande över hela ryggen. Syskonen separeras återigen när pojken faller ned i en stor grop som visar sig vara en björnfälla gillrad av en hämndlysten jägare. Han är fast benägen att döda björnen så att invånarna i hans by vågar sig tillbaka till skogen igen.

Den stora björnen är ett väldigt rakt berättat äventyr i en outforskad värld, vilket jag nästan alltid uppskattar. Dessutom är 73 minuter en fullt tillräcklig speltid för en film riktad mot ganska små barn som denna. Vid ett par tillfällen hoppar den dock över scener för att ta sig fram fortare och för mig som vuxen känns inte dessa hopp helt okej. För min treåriga systerdotter som har erkänt svårt att sitta still var det nog inget som skadade, för hon strecksåg filmen och ville direkt se om den. Filmen kan vara lite för läskig för så små barn, så tilläggas bör att lilla Linnéa har härdats av morbror och har mogna favoritfilmer som Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet och E.T. (stort tack till min recensentkollega Hans Råman som delat med sig av sin Spielberg-samling). Till skillnad från exempelvis Disney har danskarna inga problem med att jägaren krossar en av filmens komiska fåglar i handen och skjuter björnen flera gånger så blodiga sår bildas.

Den stora björnen 3

Animationen av människorna får mig att minnas mina gamla pedagogiska datorspel som krävde processorkraft på 33 MHz. Nja, riktigt så illa är det kanske inte men då de använt sig av samma förhöjda realism som bland annat tidigare nämnda Tintin, har mina krav höjts. Ansiktena är tråkigt blanka och då man helt förståeligt inte haft råd att använda den senaste motion capture-tekniken är rörelserna mer än lovligt ryckiga, något som inte alls skulle ha stört lika mycket med en mer karikatyraktig animationsteknik som den i Torkel i knipa. Bakgrunderna (läs: skogen) är samtidigt mycket välgjord och tillsammans med björnen och de andra fantasifulla djuren som också är bra, är jag ändå nöjd med det visuella på det stora hela. Björnen är alltså enorm (originaltiteln Den kæmpestore bjørn är mer rättvisande) så vissa trevliga vibbar av Trolljägaren infinner sig. Bland de andra djuren är miniälgar de mest påhittiga, men det borde ha funnits utrymme för fler kreativa skapelser.

den stora björnen 5

Viktigast av allt är att Den stora björnen är en film som du kan se och se om med ditt barn, trots att den inte innehåller någon vuxen referenshumor. Tänk Järnjätten fast ungefär hälften så bra, vilket enligt mig är tillräckligt för ett billigt köp. Den svenska dubbningen med Lennart Jähkel som jägaren är dessutom suverän.

 

About Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.