Demolition Man

Rambo the Destroyer” var titeln när Demolition Man gick upp på biograferna i Kuwait. Tanken var såklart att filmen skulle sälja bättre eftersom Rambo-filmerna var omåttligt populära.

Filmen startar år 1996, det vill säga genom att visa framtiden för dåtidens biobesökare, och ett Los Angeles i kaos möter oss. Superskurken Simon Phoenix (Wesley Snipes) har kidnappat en skolbuss och hotar att döda samtliga. Phoenix motsvarighet inom polisen är John Spartan a.k.a. Demolition Man (Sylvester Stallone), som är en hårdför snut med imponerande antal infångade skurkar. Han balanserar på linjen för vad som är tillåtet, men får jobbet gjort. Skicka en galning för att fånga en galning som han själv uttrycker det. Spartan lyckas fånga Phoenix som släpas ut ur industrilokalen han befann sig i. När de kommer ut sprängs huset bakom dem, och även skolbussen, i luften. Både Spartan och Phoenix döms till kryo-fängelse.

Ett snabbt hopp framåt till år 2036 och Los Angeles är numera San Angeles som är en fredlig plats utan våld, ohälsosam mat och svordomar. Inga brott sker och alla är supertrevliga. Lenina Huxley (Sandra Bullock) är polis och uttråkad eftersom det aldrig sker några brott. Hon drömmer om lite klassisk action, men blir tillrättavisad av sin chef på polisstationen för att hon ens tänker sådana tankar. Helt plötsligt inträffar ett MDK – Murder Death Kill, något som inte hänt på 20 års tid. När morden kommer med några minuters mellanrum blir polisen nästan lamslagen. Huxley tar med hjälp av datorn reda på att Phoenix har rymt kryo-fängelset. Vad skall de göra? Som polisen Erwin (Rob Schneider) säger ”-Vi är poliser, vi är inte tränade att hantera den typen av våldsamheter”. Givetvis är det dags att tina upp ”Rambo”.

Trots att Demolition Man i skrivande stund har 19 år på nacken håller den fortfarande mycket bra. Huvudanledningen är humorn och att filmen tar sig inte på alltför stort allvar. Det finns gliringar, sarkasm och ironi mot filmindustrin, kollegor och hela samhället. Huvudpersonerna är alla i toppform och jag skall sticka ut hakan och säga att Demolition Man är bland det bästa Snipes (trots frisyren), Stallone och Bullock gjort i den här genren. Stallone och Snipes fungerar utmärkt som varandras favorithatobjekt och Bullock står för mycket av humorn med grymt skön timing. Denis Leary och Jack Black syns också till i filmen.

För er som känner filmen kan jag berätta att det är den Europa-anpassade versionen vi får se. Skillnaden är att Taco Bell ersatts med Pizza Hut både i bild och ljud i restaurangscenerna. Dubbningen är inte vacker, men något vi får leva med.

Bilden har fått sig ett lyft sedan den första DVD-versionen som led av den del kompressionsartefakter. Senare versioner var bättre. Färgerna är bra och likaså svärtan. Bilden är ofta mjuk för att brusreduceringsfilter har använts. Det är inga gummiansikten, vilket vi kan vara tacksamma för, men bilden kunde varit mer detaljrik utan filtren. Kontrasten är bra. Det finns sekvenser där bilden är överexponerad och det syns i de ljusa partierna som är utfrätta. Trots detta är det en uppgradering från DVDn.

Ljudet är, som på många actionfilmer från samma era, högt och det märks tydligt när actionsekvenserna är på. Har man dialogen på normal nivå kommer actionsekvenserna höras hos grannarna. Ljudkvaliteten och surroundet är klart godkända men inte så att jag kan märka någon avsevärt större skillnad mot DVDn. Den enda skillnaden som jag på rak arm kan höra är basen som fått betydligt bättre omfång och stuns.

Kommentatorspåret med regissören Marco Brambilla och producenten Joel Silver är lagom informativt. Bitvis känns det lite överflödigt, eftersom den här typen av film sällan behöver ett kommentatorspår. Främst avhandlas de tekniska aspekterna, samt vart filmen spelades in. Intressant för de riktigt trogna fansen.

Som tidigare sagts så håller Demolition Man riktigt bra och filmen har åldrats med värdighet. Stallone, Snipes och inte minst Bullock, levererar god actionunderhållning utan att behöva luta sig mot datoranimerade element.

 

About Mats Lundberg

Har sett film sedan barnsben och genrer som ligger närmst hjärtat är sci-fi, thriller och crime. Ser gärna TV-serier men har blivit mer kräsen på senare år och det krävs mer för att hålla mig intresserad. Manus med genomtänkt karaktärsutveckling och smart berättande lockar mest. När grabben blev med PS4 för någon julafton sedan har jag börjat spela konsoll. Jag fortfarande en "learning curve" med handkontrollen, men det tar sig.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

WP2FB Auto Publish Powered By : XYZScripts.com